Visar inlägg med etikett invandrare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett invandrare. Visa alla inlägg

söndag, april 11, 2010

Inget bra svar

Jag fick en fråga i kommentarsfältet till mitt förra inlägg, om jag hade någon lösning på problemen, som jag skrev om. Nää, kan jag säga. Jag skulle önska det, men tyvärr, tyvärr.
Fast lite idéer och funderingar har jag ju förstås. Annars skulle jag inte vara ZvammelImse.
Hjärnan är oftast överbefolkad av konstiga och mer eller mindre realistiska idéer.

Häromdagen träffade jag ett par, som bott i Sverige i över 30 år. De var båda analfabeter och kunde inte ett ord svenska.
Nu är de i det läget att de behöver hjälp och omvårdnad i hemmet. Men man har ingen acceptans för att det kommer hem hemtjänstpersonal. Istället måste parets barn ge upp mycket av sina egna liv och få anhöriganställning, för att sköta föräldrarna. Det är inget högavlönat arbete precis, och de har egna familjer att försörja.

Men det är någonstans där man måste börja. Med språkkunskaperna. Att kunna språket och att kunna läsa, är på något sätt A och O. Först då kan man tillgodogöra sig det nya landets seder och bruk.
Att man vill bo tillsammans med sina landsmän, har jag förståelse för. Men att vara helt isolerad och inte ha kontakter med den inhemska befolkningen, tror jag bäddar för problem.

När det gäller språk, så har vi 5 minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch.
När det gäller de 3 första språken, är vi på vissa håll i landet skyldiga att, vid myndighetskontakter, kunna kommunicera på dessa språk. Regeringen utser s.k. förvaltningsområden, det är de geografiska områdena där denna skyldighet finns. Och jag vet att till exempel min arbetsgivare tar seriöst på det här och diskuterar vilka vägar som finns att gå, om vi skulle bli utsedda till förvaltningsområde.

Men det är inte de här språken som ger de största problemen. I min kommun har vi många personer som pratar främst syrianska och bosniska, samt även somaliska, arabiska och persiska. Och det är de språken som skapar problem. Även kulturella och religiösa problem, då värderingarna skiljer sig oerhört från de svenska.

Det här är problemområden som man inom vård, omsorg och skola måste ta tag i och börja arbeta aktivt med.

lördag, april 10, 2010

Inga PK-åsikter precis

På Newsmill finns en artikel av Maj Grandmo, som jag tycker att alla ansvariga politiker bör läsa. Den tar nämligen upp något så tabubelagt som invandringspolitiken.

Sverige har i åratal tagit emot en stor mängd invandrare. Utan eftertanke, utan minsta planering. Resultatet har blivit ett segregerat samhälle. Ett klassamhälle, där invandrarna med automatik hamnat i lågklassen.

Språkkunskaperna är dåliga, arbetslösheten är hög. Konflikter från hemländerna tas med hit, vilket leder till starka grupperingar och frodande av extremism.
Kriminaliteten är oroande hög.

Invandrarna packas ihop i ghettoliknande stadsdelar, där ansvariga politiker aldrig sätter sin fot. Förutom i valtider, då de kan nedlåta sig till att göra små pikanta besök.

Jag, som arbetar inom äldre- och handikappomsorgen, ser också ett annat problemområde, som bara blir större och större.
Vi börjar få en stor andel gamla invandrare. Med hög ålder följer åldersrelaterade sjukdomar, såsom hjärtproblem, demens, cancersjukdomar osv.

De flesta i den här gruppen kan inte svenska, de accepterar inte hemtjänst, kvinnor kan bara skötas av kvinnor. De begär att deras egna barn ska ta hand om dem. Med hänvisning till den egna kulturen.
Deras barn, som i många fall har etablerat sig bra i Sverige, och som har jobb och egna familjer, måste alltså sätta sitt eget liv åt sidan för att ta hand om gamla föräldrar.

Det här skapar stora konflikter för de vuxna barnen, allra helst när situationen blir så svår att den gamle måste till ett äldreboende. Det är ett stort steg att ta och följs av skuld- och skamkänslor.
Vi har ingen möjlighet att ha personal dygnet runt, med speciella språkkunskaper och kan inte heller garantera att det endast finns kvinnlig personal, även om det stora flertalet som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor.

Vi måste kunna ge Sveriges invånare, oavsett hudfärg, ett värdigt och tryggt liv. Vi måste våga ta tag i den ökade kriminaliteten, i extremismen, i den misslyckade integrationen.
Vi måste sluta sopa problemen under mattan.