Är gult fult?

Livet får gå vidare, trots att en älskad människa inte finns mer. Men hon finns ju ändock kvar, i alla minnen och i allas hjärtan.

Hon var en riktig mammafigur, svärmor. Inte bara till alla sina barn, utan även till sina barnbarn och sina barns partners.

Själv är jag nog ingen riktig sån där mammafigur. Mer en filur. Eller påskkyckling. Som idag när jag har gått omkring i lila skjorta och knallgula Converse.
De gula skorna väcker viss munterhet.

Röda skor har jag en svaghet för, men det här är första gången som jag har ett par gula.
Gult har aldrig varit någon bra färg för mig. Det kan väl bero på att jag är en tvättäkta blondin, även om kalufsen numer är mer åt det råttgrå hållet. Och gult har aldrig känts riktigt bekvämt på mig.

Nu ska jag leta reda på några lämpliga psalmer. Svärmor var inte det minsta kyrklig, men jag kan tänka mig att hon skulle föredra de lite äldre psalmerna. Det gör jag med, för den delen.
Och inte tror jag att hon skulle vilja ha det högtidligt och allvarsamt, utan det enkla och fina, det vardagliga, var sånt som hon uppskattade.

Är det någon som kan tipsa mig om psalmer?