onsdag, februari 13, 2008

Urflippad

Jag kanske ska försöka mig på en förklaring av vad som hände hos doktorn igår.

För det första ifrågasatte han starkt, varför jag för ett par veckor sedan gick till en privatklinik och inte till den offentliga vården. Jag gav bara ett vagt svar, eftersom jag tycker att det var min ensak, inget som han hade med att göra.

Sen flippade han ur totalt. Han härjade och levde om. Den behandling som jag blev insatt på hos privatläkaren var ytterst riskabel. Det lät som om det var ett mirakel att jag över huvudtaget överlevt.

Jag kan hålla med om att det kan anses tveksamt att sätta in starkt vätskedrivande preparat, utan att planera en uppföljning. Jag vet inte om det var för att jag är sjuksköterska och inte lastgammal, som hon vågade göra det. Hon kanske förlitade sig på att jag skulle uppmärksamma ev. negativa effekter själv.

Jag borde väl ha reagerat själv, naturligtvis, och krävt att hon ordnade med uppföljningen. Men nu var jag ju så smärtpåverkad och slut när jag var hos henne, att jag bara var tacksam över att få något som kanske kunde hjälpa mig. Och det har det gjort. De här två veckorna har jag varit nästan besvärsfri.

Sen begärde han också, att jag å det snaraste skulle be henne skicka ett utlåtande om mina besvär och en planering för fortsatt medicinering. Han tog nämligen helt sin hand från den medicin, som jag fick av henne.

Jag mailade henne omgående och fick ett, tyvärr väldigt kortfattat, svar tillbaka. Det har jag idag faxat iväg till läkaren.
Är han på samma humör som igår, så antar jag att han blev rosenrasande, när han läste det.

Jag kan tänka mig att hon kommer att få det lite hett om öronen framöver. Jag har dock ingen som helst avsikt att göra någon anmälan eller så. Vill han driva detta vidare, får han göra det helt på egen hand.

Men hur som helst, när han lugnat ner sig, tog han mina besvär på allvar. En massa prover togs och jag ska snart tillbaka till honom.

Kände mig dock rätt kränkt och ledsen när jag gick därifrån. Fast samtidigt lite full i skratt, eftersom diskussionen blev rätt yvig. Jag kan bli lite obstinat, när någon trampar på mig.

12 kommentarer:

Anonym sa...

"jag kan bli lite obstinat när någon trampar på mig"
Tacka fan för det!

Han skulle väl för Guds skull inte skälla på dig i alla fall.

Hoppas han är lite mer balanserad nästa gång. Men bra att du fick prover tagna ordentligt.

God fortsättning på detta drama och Kram!

Anonym sa...

Men han visste vad han pratade om
Vicke

Anonym sa...

Hur som helst var det ju inte ditt fel och det fanns väl ingen anledning att ifrågasätta ditt val av vårdgivare! Som lekman ska man kunna lita på läkaren men visst verkar det lite osäkert att inte följa upp din medicinering. Hoppas det går lugnare till vid nästa besök!
Kram!

Anonym sa...

Att du är sjuksköterska kan nog vara en bidragande orsak. Vi hade en skolsköterska som råkade ut för något liknande.
Jag har alldrig råkat ut för något sådant, trots att jag i perioder har haft "klippkort" hos olika läkare.
Hoppas du är i rätta händer nu.

Bloggkram från Farmoor K

Anonym sa...

Tur att det ändå ledde till att det togs prover. Att han tog dig på allvar./Rosa

Anonym sa...

Hur det nu än var så borde han ha kunnat vara lite sansad. Man bör ju faktiskt kunna känna sig trygg hos den läkaren man besöker. Hoppas han nu läserfaxet och "ryar av sig" innan ni ska träffas igen. Huvudsaken är ju att du blir frisk!!!!
Kramizzzzz

Anonym sa...

Heja dig! Hoppas bara han fortsätter vara lugn och ger DIG den rätta och bästa behandlingen. Principer och slagsmål mellan läkare kan dom hålla för sig själva. Tycker jag!
Kramar i massor på alla hjärtans dag!

Anonym sa...

Vilket kaos!De är trots allt läkare, man förväntar sig att de vet vad som är bäst för en.Hoppas det löser, sig och han lugnar ner sig något.De kan vara ssvårt att veta vem som faktiskt har rätt, an eller hon.
Varma alla hjärtans dag kramar

/ Ann Mysterie

Anonym sa...

Det var det jävligaste! Förstår om du känner dig ledsen och kränkt.
Varm Kram till dig.

Anonym sa...

Hmmm, inget roligt at tbli utskälld. Okej, jag brukar förlåta hundar...:) Hoppas nu du får den läkarhjälp du behöver och slipper bli utskälld i framtiden. Var rädd om dig. Bamsekram från Kloktok

Maggan sa...

Märklig historia och egentligen konstigt att inte privatläkaren i sin tur remitterade dig vidare, det är ju så det ska gå till.
Men nu har du i alla fall fått fart på den nuvarande läkaren så han följer nog upp dig ordentligt. Antar att han blev upprörd för att privatläkaren inte tagit hand om dig på rätt vis.
Håller tummen nu att det blir rätt i fortsättningen.
Kram

Anonym sa...

hej.. jo jag kan tänka mig att det var ett intressant läkarbesök...

önskar dig en bra fortsättning på helgen...

jo, vi träffades i somras när du var i närheten :)