Den här ljusbrickan har jag gjort till en kompis. Hon ska få den imorgon. Hjärtat också. Hon kan behöva lite glitter och glamour, efter nyligen genomgången skilsmässa och flytt till eget boende.
Det är så lätt att ta kärleken och äktenskapet för givet. Men det finns inget som säger att det ska vara för evigt. Allt kan ta slut.
När barnen växer upp och flyttar hemifrån, gäller det att ha något annat som håller ihop förhållandet. När man plötsligt bara är två vuxna personer i familjen.
Alla våra vänner, som fortfarande är gifta resonerar likadant. Man måste ha ett gemensamt intresse. Något som förenar, så att man fortsätter att växa ihop, istället för isär.
Så klappa om era gubbar och gummor och gör någonting trevligt ihop i helgen!
Själv ska jag jobba, så stackars gubben blir ensam hela helgen.
17 kommentarer:
Maken och jag har inga gemensamma intressen. Han glor på TV och jag håller i och går på kurser, målar och skriver. Båda gillar vi dock att umgås med våra vänner och det är nog så viktigt. Men nog vore det roligt om vi gjorde mer än promenerade ihop då och då! Dansa eller nåt.
Svar: Jag tror att det har gått prestige i det hela. Den här sköterskan är lite allsmäktig. Ska bli kul att se vad som händer när hon går i pension nästa år.
Kram
Ja det är nog viktigt att gör något tillsammans. Men jag tycker att jag behöver mycket mer tid för mig själv numera. Maken håller på med sitt foto och jag skriver. Där emellan gör vi saker tillsammans.
Bloggkram
Fin present och omtanke för en vän. Hon blir säkert glad, det skulle jag bli :)
Tc
Så omtänksamt av dig! Blir garanterat en uppskattad present!
Kram och ha en bra jobbhelg!
då kan han längta efter dig ordentligt och du efter honom.
Kramar till dig!
Vilken fin ljusbricka! Jaaa, man ska vårda sitt förhållande. Önskar dig en trevlig lördagskväll!
MVH
Ja jag har det nog som Niki men vi håller ihop ändå. Han har travet
och jag har hundarna men.....
nu ska vi äta lite gott och sitta vid brasan och mysa.
Kram
Wanja
Hmmm, jag tar ingen för givet eftersom jag är allena! Kärleken tar jag inte för given heller...men jag saknar den ibland. Speciellt de dagar då jag inte ens tycker om mig själv...
Trevlig helg!
Sköt om dig. Kram
Det var vackert du gjort. Det måste hon ju bara bli glad för.
Har ingen som jag håller ihop med och vill inte heller. Trivs bäst så här numer. Har ju barn och barnbarn så ensam är jag ju inte ändå.
Ha en fin helg. Och så glöm inte.... Lilla gubben
Kram Eivor
Vilken fin ljusbricka!
Jag har ingen gube att klappa om så jag klappar katten istället. =)
Kram!
Omtänksam vän du är och visst har du rätt i att man får ligga i lite när barnen flyttar. Upptäcka varandra igen, det är lite ovant att ha så mycket tid för just varandra. Prata om allt tror jag är viktigt.
Kram Maggan
tack för tipset, det är inte ofta jag är inne på denna blog...
tyvärr
väldigt fint arrangemang du gjort!
Kikar in och önskar dig en skön söndag! Ha det gott & sköt om dig. Kram
Jadu, det är bra med gemensamma intressen, iaf ngt litet.
Just det.
Kramar:)
Jag har precis insett att risken är stor att Mannen och jag sitter här själva på Nyårsafton. Har redan panik. Det har aldrig hänt. Innan barnen var vi alltid på fest eller hade fest. Så kom barnen och vi har firat med andra som också har barn. Helt underbara nyårsaftnar. Nu är alla tonåringar. Så nu fungerar det inte längre. Första året. Ingen vill planera nå´t för vi vill avvakta och se hur våra egna tonåringar gör. Så RISKEN är stor att Mannen och jag sitter här. Ska försöka tänka så då och klappa på honom ha ha medans jag längtar efter PARTY. /Rosa tankar
Nu har jag ingen make så *slipper* o tänka i dessa banor.
Men de vore ju trevligt att ha ngn, såklart!
Snygg ljusbricka, vad roligt att få som present just för att du också gjort den själv.
Suuuck... jag vet vad du menar. Vad "påminnande" du är. Jag och min man hade båten och havet som en gemensam faktor innan vi fick barn. Nu vill jag bara ut på somrarna, medan han kan vara där jämt... Synd - och jag sa till en väninna idag att jag skulle nog kunna tänka mig att prova på golf... Ajdå... helt fel för det skulle jag aldrig få min man till att gilla. Men vi får väl se vad framtiden har för oss i gemensamma intressen...
Skicka en kommentar