fredag, mars 21, 2008

Bergsklättring

Imorgon åker yngste sonen till Frankrike, för att klättra i berg. Ska det vara nödvändigt? Att klättra och att göra det så långt borta.

Ja, tydligen. Där har en stackars mamma inte mycket att säga till om.

Så stöter ni på en vimsig och nervös virrpanna nästa vecka, så är det förmodligen en mamma, som har sin son hängande i ett berg i Frankrike.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Vad spännande för din son, men kanske inte för dig, en gång mamma alltid mamma, det är något som gäller i alla år, hur gamla barnen än blir. Påsk-kramizzzzzzar

Anonym sa...

Förmodar att sonen brås på sin kloka mor och inte tar några onödiga risker så han får säkert ett trevligt äventyr där borta även om mamma har en klump i magen tills han är tillbaka!:)
Ha det gott! Påskkram tebax!

Ejsans sa...

Måste vara oroligt det där. Men det är väl därför han åker iväg för att du inte kan göra något. Skojar bara. De har ju fina berg där. Säger en som är höjdrädd till max. Kan inte titta ut från en balkong högre än 2-3 våningar.

Svar: Nej den rösten slår nog ingen. Jag gillar honom mer och mer.
Var glad att du slapp så mycket snö. Eller du kanske vill ha det. Jag kan skicka massor om du vill.

Stora Påskkramar

Anonym sa...

Samtidigt så låter det ju häftigt också. Glad påsk tillbaka/Rosa.

Anonym sa...

Förstår dig, men det brukar ju gå så bra och han växer säkert ännu mer på kuppen!

Glad Påsk och kramar till dig:)

Anonym sa...

Det är en mma i ett nötskal, alltid orolig för sina barn, hur stora dom än är
Vicke

Anonym sa...

Det går bra för sonen, ska du se. Vill minnas att han inte är någon amatör som dinglar i nån lina med noll kunskaper.
Jag tror vi som ser har hjärtat i halsgropen för vi ser helheten, men dom som klättrar ser ju bara berget och kan nog inte förstå vår rädsla.
Men jag förstår dig. Jag skulle också vara skitnervös om nån närstående skulle få för sig nåt liknande.

Kramar :)

Anonym sa...

hade det varit min son, hade de fått spärra in mig dom dagarna. För jag hade inte varit tillräknelig. Men sån är jag.
Det här går säkert bra. Han vet nog vad han gör.

Kramar och styrka till dig!

Anonym sa...

Ja jisses vad våra barn kan utsätta sina mödrar för...
Men nå'nstans måste man ju ha gjort rätt när dom vågar anta så'na där utmaningar.
Men visst sjutton är det nervöst innan dom är på hemmaplan igen. Å andra sidan så kan ju i princip vad som helst hända precis utanför porten åxå.

Kram!

Anonym sa...

Jo det är bättre när de är hemma. Min dotter med familj har precis varit i USA. Visst var det skönt när de kom hem igen :)
Tänk om det händer något... det är en mening som borde strykas ur svenska språket :)

Anonym sa...

Ha en fortsatt skön påsk Imse. Jag hoppas du mår bra.
Kramar :)