Konstrunda

Idag har vi varit på konstrunda. Och som de typiska klantskallar vi är, så åkte vi iväg alldeles för tidigt. Vi fick ta en långpromenad på nästan en timme, i en by långt ute på landet.
Träffade f.ö. ett par bekanta som gjort likadant, men de åkte och fikade istället.

I år handlade jag en hel del, förr om åren har jag mest tittat. Jag köpte ett halssmycke, gjort i glasfusing. Oftast lägger de in ett motiv i silver mellan glasen, men det här smycket har en målad ängel. Och skyddsänglar kan man inte få för många av, tänkte jag.

Sen köpte jag en sidensjal. Det är en konstnär som målar på siden, oftast motiv från runstenar, som vi har gott om här. Den här sjalen är dock bara färgad i två nyanser.
På bilderna ser ni halsbandet och min nya jacka med sidensjalen.

Sista inköpet blev en tavla av en fantastisk konstnär, som heter Helena Larsson. Hon gör otroliga naturmålningar i gouacheteknik. Jag köpte en liten tavla föreställande en vitsippsbacke med ett par björkar. Vad som är så speciellt med hennes tavlor, är att hon lyckas fånga ljuset och spel med skuggor. Det ser naturtroget ut, men ändå inte som ett fotografi. Man vill liksom bara kliva in i hennes tavlor.

När det gäller min hälsa, vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag fick ju tabletter mot högt blodtryck, en liten provförpackning, eftersom många inte tål den. Och det verkar inte jag heller göra.
Den har en hel uppsjö av biverkningar och några har drabbat mig. Jag har fått nässelutslag, hosta, huvudvärk och är hemskt trött och seg i kroppen.
Det känns som om jag festat obönhörligt i fyra dagar, minst, har dock inte druckit något starkare än påskmust.
Maken var så glad, innan jag började med tabletten, eftersom han som han säger, hade hoppats att jag skulle bli kontaktbar igen. Nu sliter han sitt hår, eftersom jag mest går omkring som en zombie.
På tisdag ska jag kontakta läkaren igen och be honom byta medicin.

Sonen har nu kommit fram till Frankrike. Vid det här laget har han förmodligen slagit läger i Fontainbleuskogen och är på väg upp för någon klippa. Han och en kompis ska tälta där och ägna sig åt låghöjdsklättring. De klättrar utan rep, som max 6 meter upp, och har släpat med sig en jättestor madrass, som de kan landa på om de faller.
Helt ofarligt, säger han!!