Moralpanik

Visst kan det vara lite svårt med människor som har en annan moral, än den man själv har?
Ja, inte så att de gör något kriminellt, för då har jag inget till övers för dem. Utan det de gör är helt inom lagen, men för mig känns det totalt främmande.
Och mitt agerande, underlättar för dem. Jag kan inte säga så mycket mer, eftersom det är relaterat till mitt yrke.

Jag har inte många fördomar om människor. Så länge det är lagligt, frivilligt och handlar om vuxna människor, så tycker jag att man får leva hur man vill och med vem man vill.
Men, det finns gränser. Moraliska gränser. Och där är vi olika. Jag har min moral och du har din.

Och rent yrkesmässigt får jag inte lägga in mina egna värderingar och min egen moral. Jag ska behandla alla lika.
Men tycker, gör jag. Den här gången inom mig. Det kan vara svårt. För jag tycker för det mesta utåt.
Är en besvärlig "tyckermänniska". Och jag uppskattar folk som har åsikter. Oengagemang är trist!