Större än "Idol"

Hon gjorde det, Amanda. Hon visade var skåpet ska stå.
Jag har sällan eller aldrig känt såna rysningar och frysningar, som igår, när Amanda framförde Hallelujah. Visserligen är det en av mina absoluta favoritlåtar. Men Amandas version tog fullständigt andan ur mig.

Hon kändes så enormt sårbar, så vidöppen och full av känslor. Vilken gåva att kunna förmedla känslor på detta sättet.
Det spelar ingen roll om det förekommer falska toner här och där. Hennes artisteri är någonting mer, någonting större.

Hon kommer aldrig att kunna waila fram en s.k. powerballad, men vad gör det. Hon berör mycket, mycket mer, hon kryper in under skinnet på en. Hon kommer åt varje skrymsle och varje vrå i ens själ.

Hon är så mycket mer än en "Idol".