Bäst före

I en kommentar till mitt förra inlägg, tyckte Nonna att det var synd att ingen karl stöter på henne längre, så hon kunde få prova den där dräpande repliken om bocken i Gävle.

Jag kan bara hålla med. Bäst föredatum är passerat, så den repliken kommer nog till användning först när man börjar hänga på PRO:s danser. Vilket jag hoppas dröjer ett antal år.

På tal om PRO, så har jag två f.d. arbetskamrater, som båda är pensionerade sedan fem år tillbaka, men som lever ett ytterst aktivt liv.
Jag brukar gå ut och äta med dem ungefär varannan månad och får då långa rapporter om det vilda pensionärslivet.

Den ena jobbar för övrigt fortfarande som sjuksköterska, en eller två dagar i veckan, på annan ort. Hon fyller 70 år om en månad, men är fortfarande still going strong.

Den andra damen lägger sin tid på resor, det ena resmålet mer exotiskt än det andra.

Sen är det en massa andra aktiviteter, som de ägnar sig åt. Jag blir alldeles matt, när de berättar.

Själv lär jag väl få inleda min pensionärskarriär med att gå på danskurs. Om jag nu ska kunna gå på PRO-danserna. Och förhoppningsvis bli uppraggad av en karlslok och få dra till med den där om Gävle.

För dans är nämligen min svaga sida. En av dem. Musikalisk är jag, men att förflytta kroppen i takt med musik, är inte något som automatiskt följer med musikaliteten. I alla fall inte för mig.

Nåja det är ju ett tag kvar, rätt många år faktiskt, så några danssteg ska jag nog kunna lära mig till dess.

Hylla den som hyllas bör

Häftiga danshyllningar, till världens bäste dansare!