onsdag, augusti 18, 2010

Bäst före

I en kommentar till mitt förra inlägg, tyckte Nonna att det var synd att ingen karl stöter på henne längre, så hon kunde få prova den där dräpande repliken om bocken i Gävle.

Jag kan bara hålla med. Bäst föredatum är passerat, så den repliken kommer nog till användning först när man börjar hänga på PRO:s danser. Vilket jag hoppas dröjer ett antal år.

På tal om PRO, så har jag två f.d. arbetskamrater, som båda är pensionerade sedan fem år tillbaka, men som lever ett ytterst aktivt liv.
Jag brukar gå ut och äta med dem ungefär varannan månad och får då långa rapporter om det vilda pensionärslivet.

Den ena jobbar för övrigt fortfarande som sjuksköterska, en eller två dagar i veckan, på annan ort. Hon fyller 70 år om en månad, men är fortfarande still going strong.

Den andra damen lägger sin tid på resor, det ena resmålet mer exotiskt än det andra.

Sen är det en massa andra aktiviteter, som de ägnar sig åt. Jag blir alldeles matt, när de berättar.

Själv lär jag väl få inleda min pensionärskarriär med att gå på danskurs. Om jag nu ska kunna gå på PRO-danserna. Och förhoppningsvis bli uppraggad av en karlslok och få dra till med den där om Gävle.

För dans är nämligen min svaga sida. En av dem. Musikalisk är jag, men att förflytta kroppen i takt med musik, är inte något som automatiskt följer med musikaliteten. I alla fall inte för mig.

Nåja det är ju ett tag kvar, rätt många år faktiskt, så några danssteg ska jag nog kunna lära mig till dess.

7 kommentarer:

Znogge sa...

Själv är jag totalt omusikalisk men dansa, det kan jag! Får nog satsa på resor när det blir dags.

Kram

Susjos sa...

Tänk att dans är inte heller min starka sida, ialla fall inte pardans!
Jympa kan jag och dansa loss själv på dansgolvet,men jag måste nog oxå gå en danskurs snart!

Marianne Johansson sa...

- jag har nu i november varit ålderspensionär i tre år - ännu har jag ej gått med i pro eller någon annan pensionärsorganisation/förening - på ngt sätt känns det som att går jag med i ngt sådant organisatoriskt skulle jag kapitulera totalt - jag har ännu inte för mig själv erkänt att jag faktiskt är en ganska så åldersstigen människa och faktiskt hör hemma bland pensionärerna - dans har aldrig legat för mig - så något sånt skulle inte locka mej att gå med i någon pensionärsförening - och att träffa andra åldringar - som - trots sin relativt sett ännu högre ålder än min - kanske - och antagligen - skulle visa sig vara mycket piggare än jag - det ligger inte för mig - jag har min dator och mitt bloggande - det räcker för mig - några beundrande kommentarer kan jag ej räkna med med mina 130 kilo - och det är inte sånt som betyder ngt för mig - att få uttrycka mej på min blogg och att inhämta en massa intressanta clip från you tube och överföra - blog sharing - till min blogg - det räcker för att jag ska känna mig tillfreds...

Bloggarmorsan sa...

Hahahaha.... Jag tror att du fixar även pensionärslivet alldeles galant -den dagen som det blir aktuellt! =)
Kram

Åsa! sa...

Att kunna få vara så pigg som pensionär är underbart!

Nonna sa...

Inte jag heller är nån stjärna på dans och naturligtvis - som ett ödets ironi - träffade jag min man på dans! Att han ville ha nån mer date efter den tryckaren har jag inte fattat än så här 21 år senare..
Kram Nonna

kloktok sa...

Dans är bra motion också!:) Å vill man dansa men saknar karl, kan man ju alltid dansa ensam utan karl... Är inte så noga. Det värsta som kan hända är väl att folk tror att man är berusad...:P

HA det gött.
Fridens liljor