Idag har jag köpt en dopklänning. Ja, alltså det är en klänning som jag ska ha på mig på ett dop nästa helg.
Sönerna har två kusiner, två bröder, som fått varsin flicka i år, Meja och Agnes, och det är lilla Agnes som ska få vatten över huvudet.
Dopet kommer att äga rum i stadens vackra kyrka. Som förmodligen är en av landets vackraste, med oerhört fina takmålningar.
Så vill man inte lyssna på prästen, när man besöker kyrkan, kan man ägna sig åt att granska målningarna.
Lyssnade på en präst, gjorde jag senast igår kväll. När jag var i nyss nämnda kyrka och firade scouternas största högtid, S:t Georg. Det är en dag som varje år firas över hela världen.
Kåren har en väldigt trivsam präst, som inte drar sig för att vara rolig och skoja till det.
Svenska scoutförbundet är ingen kristen organisation och det är endast vid detta tillfälle, som man har någon aktivitet förlagd till svenska kyrkan.
Nästa år fyller stadens scoutkår 100 år. Jag har dock inte varit med i kåren riktigt så länge.
Jag skulle tro att hundraåringen kommer att firas stort då. Och det är ett födelsedagsbarn som förtjänar att firas.
Jag ser scouting som en global fredsrörelse. Det är endast i cirka 5 länder som scouting inte förekommer, bl.a. i Kina.
Det fina med scouterna är att det inte är så prestationsinriktat. Är man bara en god kompis, så får man vara med.
Och det är inte så bara, för goda kompisar, det är något värdefullt det.