Jag hoppas verkligen att det uppmärksammade fallet med barnläkaren som uppges ha dödat ett spädbarn, inte leder till en försämring av vården av svårt sjuka i livets slutskede.
Idag är vi generösa med att ge lugnande och smärtlindrande medel. Vi ger andningslättande mediciner. Vi ger medel mot illamående. Allt för att underlätta tillvaron för personer som befinner sig i livets absolut sista timmar.
Om läkaren i detta fallet blir fälld för mord, tror jag att både läkare och sjuksköterskor i framtiden kommer att hålla en mycket restriktivare linje, när det gäller medicinering i livets slut.
Jag har varit med så länge, att jag har sett motsatsen till dagens förhållanden. När man inte har gett Morfin, för att man trodde att det var beroendeframkallande. I livets slut!
Eller att man gav stora mängder vätska i droppform, för att man trodde att döende var törstiga, så att personerna istället dog av s.k. lungödem.
Tack och lov har synen på döendet förändrats. Vi inom vården har förstått betydelsen av att hjälpa en människa igenom även livets sista dygn. Att dessa dygn är lika betydelsefulla, som dess motsats, livets första dygn.
Jag tror faktiskt inte att en läkare, som varje dag arbetar med mycket svårt sjuka barn, sätter sin karriär på spel och riskerar en försämring av framtida behandlingsinsatser vid vård i livets slut, för att ge en döende patient en överdos.
Jag tycker också att det är märkligt att det inte är sakkunnga på Socialstyrelsen, som utreder detta ärende. Utan polisen stormar in på sjukhuset och griper en anställd för mord.
Och personen sitter fortfarande i förvar, för att man ska förhöra en undersköterska. Varför har man inte gjort det? Varför ska ett förhör av ett nyckelvittne dröja så många dagar?
Vi som arbetar inom vården har ett ansvarsfullt uppdrag. Vi har människors liv i våra händer. Det finns säkert många rötägg bland oss, men de allra flesta värnar om patientens bästa. I alla situationer. Och jag vill fortsätta kunna göra det. Jag vill kunna ge en person Morfininjektioner i livets sista timmar.
Utan att riskera att bli anklagad för mord.
17 kommentarer:
Så kloka ord från dig!
Kram!
Håller med dig fullständigt!
Den här situationen verkar absurd!
Du skriver mycket bra Imse, och jag håller med dig helt. Detta verkar ju helt vansinnigt, dåligt underbyggt och förhastat åtminstone som det framställs. Hoppas hon får sin upprättelse en dag, men så klart har det skadat både henne och vården oerhört.
Om hon har jobbat sen detta hände i sept varför patrullerar man in nu och griper henne på jobbet utan nån förklaring man tror inte det är sant. Låter som i någon diktaturstat, inte som i vårat Sverige. Kanske är det verkligen dags att man tar upp denna debatt och för upp den i ljuset - vård i livets slutskede - stackars kvinna hon får väl statuera exempel. Kanske få hon nån lag uppkallad efter sig..ska bli intressant att se hur det slutar men tänk vilken förskräcklig chock för henne och familjen och arbetskamrater - vad finns det för försvar för sånt här???När tappade vi helt respekten för andra?
Man blir ängslig om det är sanningen man hört att folk grips på "lösa boliner"
Kram Nonna
Håller också med !
Sen vet man ju hur många anhöriga kan reagera när man inte riktigt förstår att det finns inget mer att göra nu.. jag har varit med om att man blivit hysterisk för att droppen tagits bort och vill tro att personen skulle inte dött om bara droppen fått vara kvar bl.a
Ha en bra lördag...kram !
Som vårdarbetare är det i dags datum egentligen konstigt att det finns ett stort flertal kompetenta personer kvar i detta yrke med tanke på dåliga löner i en pressande psykisk och fysisk normal arbetsdag för dessa vårdande individer.En person som plågas svårt och där det inte finns någon årtervändo förutom döden ska ha all hjälp att få lämna detta liv på ett smärtfritt vis.Om inte detta uppskattas är det lämpligare att de som nu bestrider detta startar sina egna vårdavdelningar där de kan bedriva vård enligt koncentrationslägerprincip.Har man en gång vårdat en döende människa som plågats svårt de sista dagarna och timmarna och bett om hjälp att få dö värdigt i de fall personen kan föra sin egen talan pga svår sjukdom behövs inte denna diskussion.Ta en kort anställning som personal på t ex hospis efter utbildning så blir nog inställningen annorlunda hos många som idag förespråkar att lidande individer utan hopp om en framtid ska räddas till varje pris där den lidande får betala i smärta den tid som nu finns kvar.
Vet hut rent ut sagt för alla dessa som har en kort plågsam tid kvar i livet.
Sköterskan
Tänk den absurda situation som kan uppstå när man tvingas förklara för en anhörig till en patient med kort tid kvar att leva och har svåra smärtor: "Nej, jag skulle kunna ge smärtlindring, men jag vågar inte längre, jag kan åka dit för mord"
Hemsk historia det här. Jag håller med dig i det du skriver. Men tänk om...tänk om hon är ett av rötäggen. Fast jag tror inte det personligen.
Nej jag hoppas också att förtroendet av vården består. Rötägg finns överalt, men inom vården har jag alltid blivit positivt bemött. Det tänker jag bli framöver också. Det går ju inte att börja misstänka den ene efter den andre.
Jag hoppas det blir en rättvis dom.
Svar: Du lägger dem åtminstone på bänken. Jag på bordet. Men nej tack, inte mer, så kul är det inte. Men en bakelse kan kila förbi med.
Kram
Mmm, minns att min morfar var en av de personer som i livets slut inte fick tillräckligt med morfin för att det just är beroendeframkallande. Vansinnigt ju! Hoppas verkligen inte så blir fallet igen.
Man tycker ju i dagens läge att alla som behöver ska få ett bra smärtstillande medel när de sista timmarna väntas, det vore en självklarhet att inte behöva plågas in till döden!
Den dagen min mor ligger där, har vi kommit överens att OM det är möjligt så ska jag ta ett sista vackert, stillsamt, värdigt farväl, sen kommer läkaren att ge henne en stark morfin spruta så hon får somna in stillsamt utan en massa smärtor.
Vi får väl se hur det blir den dagen, för läkar´n som lovat detta har nu gått i pension!
Jag skulle inte heller tveka att ge tex min mor smärtstillande den dagen om det nu skulle vara så, huvudsaken är att de inte lider!
Kram!
Jag tycker hela den här historien verkar galen. Varför har man inte tagit kontakt med medicinsk expertis? Varför har man inte gjort förhör? Så j...a klantigt skött allting. Hoppas det slutar i någon rättvisa i vart fall.
Hej och tack för kommentaren i min blogg!
Du har skrivit så många tänkvärda och kloka ord i ditt inlägg här.
Vi är gamla bloggvänner och jag har flera ggr. tittat in på din gamla, trott att du tröttnat eftersom jag inte sett något sen inlägget om Rosa.
Inte tänkte jag på "Zvammel". Blev så glad när jag förstod att det var du.
Försökte sen 2 ggr. att skicka dig mail. Fattar inte varför det bara kom upp att adressen var ogiltig.
Nåja, jag är gamla Lisa-Lill. Tog bort bloggen eftersom jag skrivit så mycket om sonen och vill inte längre vara lika anonym.
Jag vill tacka dig för allt stöd du gav mig.
Det hjälpte mig mycket.
Många Kramar och sköt om dig!
// Tuija
Det här är i det särklass bästa jag har läst på länge och det här kommer jag att göra en länk till! Alla kommer att säga att hon är en hemsk läkare, ända tills någon anhörig ligger svårt sjuk och inte får mer smärtstillande med hänvisning till just det här fallet! Då kommer tonerna att ändras, men först då! Jag tycker att du ska skicka in detta inlägg till Aftonbladet m.fl och deras "ordet fritt". Många kommer att få sig en ordentlig tankeställare!
Hur gör jag för att göra en länk till det här inlägget? Jag är ju van att man klickar på "länk till detta inlägg", du vet.. Men hur gör jag här?
Jag håller oxå med dig fullständigt!! Så länge föräldrarna var på samma linje.. finns det ingen räddning varför ska man förlänga plågan då??
Håller med Dej heltoch fullt. Jag hoppas verkligen att denna situation klaras ut så fort som möjligt. Jag tycker polisen har agerat mycket okunnigt och klantigt den här gången. De brukar väl inte klampa in på det här sättet.
Jag, liksom många andra här, håller med dig. Det är en absurd situation.
Efter att ha arbetat som sjuksköterska på Hospice har jag fått vara med många gånger och att det är en mänsklig rättighet att få dö utan smärtor och ångest borde inte kunna i frågasättas.
Jag har också upplevt motsatsen när människor skrikit sig in i döden för att dom "riskerade att bli beroende av morfin"...
Som någon klokt sa, är det lätt att anhöriga är så chockade och ledsna att dom till varje pris måste ha en syndabock och jag hoppas föräldrarna får hjälp att bearbeta sitt trauma av sin oerhörda förlust.
Jag önskar också att vård i livets slutskede inte blir lidande av detta och att läkaren får upprättelse, jag undrar hur hon mår..
Kramar!
Skicka en kommentar