lördag, februari 19, 2011

Brist på livskvalitet

Min mamma bor ju sedan några månader på ett äldreboende. Det är fint och bra på alla sätt, MEN, problemet är att hon inte får komma ut.

Hon är en utemänniska. Uppväxt på bondgård, idrottsflicka, har i alla år cyklat till och från jobbet året runt. Det är därifrån jag fått min cykelgen!

Efter pensioneringen skaffade hon hund och gick timslånga promenader varje dag. När hunden gått bort och hennes demenssjukdom framskred, så fortsatte hon ändå med dagliga promenader. Till kiosken för att köpa godis och tidning.

Vår hjärna behöver en enda sorts energi, socker! Har man då en sjuk hjärna, som till exempel vid en demenssjukdom, är socker mer än livsviktigt.

För att min mamma ska få livskvalitet, behöver hon få komma ut några gånger i veckan. Helst få komma ner till den närbelägna affären. Med sin svåra KOL orkar hon vissa dagar inte gå så långt, men då kan hon åka rullstol.

Jag jobbar oftast mer än heltid i veckorna och har ingen möjlighet att ta ut henne på dagtid. För det är på dagen, som jag tycker att hon borde få komma ut. För att tillgodogöra sig dagsljuset. Många äldre på äldreboenden behandlas med antidepressiva mediciner. Det tror jag att man skulle kunna komma ifrån, om de gamla fick vistas i ljuset.

Idag frågade hon mig väldigt sorgligt, om de hade rätt att hålla henne inne så här! Nej, självklart inte. Det är ju inget fängelse. Men på grund av låg bemanning, har personalen sällan möjlighet att ta ut de boende.
Hon har i sitt boendebeslut inskrivet att hon har rätt till promenader. Tänk att man måste ha beslut på en sådan, för oss, självklar sak.

Våra fängelser och häkten måste ha rastgårdar, så att internerna kan komma ut. Jag tror även att boskap har laglig rätt att vistas ute. Men icke våra gamla människor.
Är inte det skrämmande?

10 kommentarer:

Caja: sa...

JO, det är MYCKET skrämmande!!!

Blir alldeles ledsen när jag läser...jag VET ju att det är så!

*Kramar om er allihopa*/caja

Uffematten sa...

Alldeles hemskt!!
Man funderar ju på om man VÅGAR bli gammal...

Kramen om!!!

Znogge sa...

Det är mycket skrämmande och borde uppmärksammas i media! Vem för våra gamlas talan? Jag, menar vi blir alla äldre. Även unga politiker...

Kram

Pia sa...

Och fy så jävla sorgligt! Ursäkta kraftuttrycket, men jag blir så upprörd! Det är ju en rättighet att kunna gå ut och som du säger, att få dagsljus är bra för själen.

Pengar kan gå till så mycket skit när det är till sådana här saker det skulle anställas folk.

Att det fanns personal som kunde gå ut med de gamla, rulla upp håret på damerna och spela kort med herrarna.. som ex.

Johanna sommarjobbade på ett sådant boende och det var så kul för de mindes henne trots att de var kraftigt dementa, de kallade henne Snövit pga hennes ljus hy, mörka hår och röda läppar!! ;o)

Hon bl a läste tidningen för dem.. må vara att de glömt bort det efter en kvar, men de var glada under tiden hon läste.. Det måste sättas till mer pengar för just sådan personal. Det är ju det som kallas livskvalitet!

Visserligen är det ju boendet som ska stå för att hon kommer ut, men eftersom de inte gör det.. finns det ingen i din närhet, som gillar äldre och som skulle kunna ha det som ett litet extraknäck?? En ungdom eller någon som är arbetslös.. kanske inte varje dag men 1-2 gånger i veckan i allafall. En tanke bara.. behöver ju inte kosta skjortan heller!

Kram på dig!

Lena sa...

Precis som det är garanti på det mesta borde det vara en garanti att våra gamla ska komma ut en gång om dagen om lusten finns!•●♥♥●•

Bildgatan sa...

Det är mycket skrämmande och jag har erfarenhet av det. När min sambos älskade mamma hamnade på ett äldreboende så blev de problemen snabbt akuta eftersom vi bodde 13 mil bort och inte kunde vara ute med henne på dagarna, en bordern bodde i närheten men han jobbade ju också och svägerskan drygt 100 mil bort. Det var hemskt och där fanns inte heller så mycket tid till socialt umgänge för personalen.

Finns väl ingenstans och hon som alltid (var) mycket social och helt klar, för henne var det ett fängelse.

Vi löste det så att en av svägerskans vänner på orten hade (har) en dotter, runt 30, som anställdes privat för att besöka henne två gånger i veckan och det var verkligen det bästa vi (svägerskan) gjort under hennes boende där.

Inte helt perfekt men det var bättre än ingenting. Jag har tyvärr dålig erfarenhet av äldreboenden och gruvar mig för den dag mamma skulle vara aktuell till ett sådant.

Det är tråkigt när det dras in på allt och vi inte ser till människan utan allt annat ska styra. Jag förstår din frustration och speciellt när du är så nära men ändå inte kan göra något.

Hoppas att helgen är bra och att den i sådana fall fortsätter så.

Helga sa...

Så himla fel det är! Självklart måste de gamla få komma ut!

Susjos sa...

Vem törs bli gammal?
Kram kram kram!

Kim sa...

Det är förfärligt.

mimmione sa...

usch ja som du skrev att det ska behövas papper på vanligt mänskligt behov....