Jag fick verkligen många tänkvärda kommentarer till mitt förra inlägg. Tack, snälla!
Visst är det så, att den här känslan av att aldrig duga, har med självförtroendet att göra. Jag beundrar verkligen er som tycker att ni duger och inte bryr er om hur era kroppar ser ut. Så skulle jag också vilja vara.
Jag vet att det var en av anledningarna till att jag brände ut mig. Det här att jag aldrig tyckte att det jag gjorde dög. Jag måste alltid göra lite till, lite bättre och lite fortare. Efter min sjukskrivningsperiod började jag tänka i andra banor, men känner nu att jag är på väg tillbaka igen. Till det här destruktiva tänket.
Nej, aja baja Imse! Jag får ta mig själv i örat. Inte tänka så!
När jag läser igenom mina senaste inlägg märker jag, att jag börjar låta väldigt gnällig. Är jag på väg ner i en riktig svacka? Har jag för tråkigt?
Mina dagar börjar bli enahanda. Först jobba, sen hem och gå ut med LillaVovven. Och sen hamnar jag här, framför skärmen.
För att råda bot på det, åkte jag idag iväg till IKEA. Där kan man ha roligt, tänkte jag.
De två saker som jag hade tänkt köpa, fanns inte. Däremot hittade jag en massa andra småsaker. För 600 kronor.
Det är dyrt att ha tråkigt!
