Häromdagen sa jag till min jobbarkompis att jag nog ska bli demensminister! Det var ett skämt, med en allvarlig underton.
Våra demenssjuka är en mycket utsatt grupp, som själva inte kan föra sin talan.
Ni läste kanske om bloggisen Anders Jacobssons far, som blev kidnappad, nerdrogad och skinnad på sina besparingar av hänsynslösa förbrytare.
Själv misstänker jag att min mamma också har blivit av med pengar under mystiska omständigheter. När jag för ett år sedan äntligen fick insyn i hennes ekonomi fick jag en chock.
Instoppat bakom böckerna i en bokhylla, fanns otaliga räkningar. Obetalda. Och massor med påminnelser.
Det visade sig då att hon hade tagit en rad olika prenumerationer på allt från tidningar, historiska uppslagsverk, diverse lotterier, till strumpor. Och naturligtvis inte betalat för allt detta.
Jag lyckades övertala henne att ge mig fullmakt till hennes bankkonto och då fick jag nästa chock. På hennes konto fanns 44 kronor. Efter att ha arbetat ett helt liv, aldrig unnat sig vare sig resor, nöjesliv eller kläder, hade hon 44 kronor kvar.
Nu kunde jag börja följa hennes uttag och såg att hon kunde gå till bankomaten ena dagen och ta ut 900 kr, två dagar senare kunde hon ta ut 700 kr och så fortsatte det. Dag efter dag.
Självklart frågade jag henne om hon gav bort pengar till någon, men det kunde hon inte svara på.
Då startade jag direkt ett konto och började flytta över pengar från hennes konto, så fort hennes pension kom in. Annars fanns ingen möjlighet att betala hennes räkningar.
Sen började mitt arbete med att kontakta alla företag, som hon tackat ja till prenumerationer hos. Självklart fick jag lov att betala dessa skulder, men fick dem dyrt och heligt att lova att aldrig mer kontakta min mor.
För det är ju så att det är telefonförsäljare som lurar på människor dessa köp. Och jag har hört många anhöriga berätta om denna problematik.
Sen "nixade" jag hennes telefon och skaffade hemligt nummer. Och beställde eftersändning av hennes post till mig. Men man är ändå inte skyddad. Företag man tidigare har haft kontakt med, fortsätter att ringa, trots "nixningen". Men jag kan i alla fall stoppa fortsatta prenumerationer, i och med att posten kommer till mig.
Rätt ofta droppar det in brev från den ena lustiga föreningen efter den andra, som tackar henne för alla bidrag genom åren och så undrar de om hon vill fortsätta att stödja dem.
Nu är hon sedan några månader försämrad i sin KOL och har också legat på sjukhus, och har inte haft möjlighet att ta ut pengar själv.
Hon vistas nu på ett korttidsboende och hennes demens har eskalerat så till den vida grad att hon inte är så motsträvig längre. Hon har själv bestämt att hon inte kan bo kvar i sin lägenhet och vill nu absolut komma till ett äldreboende.
De enda krav hon har, säger hon, är att det finns en spis och ett kylskåp och att hon får fortsätta att röka.
En ansökan till särskilt boende är inlämnad och nu går vi i väntans tider.
Och min fundering om en demensminister är fullt befogad. Dessa utsatta människor måste få samhällets stöd. Vi blir äldre och äldre och i och med det drabbas fler av demenssjukdomar och riskerar att hamna i klorna på människor med oärliga avsikter.
23 kommentarer:
stackars människa - jag kan inte säga annat - jag menar nu både dig och din mor - men på lite olika sätt givetvis - jag undrade förut om detta med KOL - om kanske rökning var orsaken - men jag ville vara 'finkänslig' och inte vidröra det ämnet - men nu när du själv säger att hon inget hellre vill än att fortsätta röka - så kan jag ju förstå orsakssammanhanget mellan hennes KOL och hennes stora behov av att röka - ja rökning har tagit livet av många människor - 'I am hooked' så uttryckte sig en känd brittisk skådespelare - Jeremy Irons - om sitt rökbegär - och att han faktiskt inte kunde sluta med denna last - det beroendet - själv har jag aldrig blivit 'hooked' av vare sig rökning eller sprit eller droger eller tabletter av olika slag ...
Självklart är hennes KOL orsakad av rökning. Hon är 78 år nu och att sluta röka är inte tänkbart. Hennes hjärnskada i pannloberna gör också bland annat att hon har svårt att se konsekvenser, så för henne finns idag ingen insikt om sambandet.
Naturligtvis måste hon få fortsätta röka.
Men så har hon ju dig.
Men det är ju fullständigt sanslöst! Även om din mamma är en fri och vuxen kvinna så är det verkligen tur att du styrt upp hennes tillvaro och ekonomi så gott det nu går. Tänk på alla dementa som saknar anhöriga...
Jobbet borde vara ditt!
Kram
Hej Inger!
Såg att du varit inne hos mig en runda....tack ;-)
Lustigt...för jag har varit hos dig med....jag blev så ledsen när jag läste ditt inlägg så att jag inte orkade kommentera. Jag tycker att du ska bli demensminister, det hade vi behövt en!
Jag önskar dig och de dina en fin helg mitt i "bedrövelsen".
Kram/caja
Jag känner igen vartenda ord du skriver. Jag är normalt rätt försiktig med att använda klyshan "Jag förstår dig" för det gör man ofta inte, såvida man inte har gått igenome exakt samma sak själv. I detta fallet känner jag ingen mig så väl, att en tidiagre skötsam förälder, någom man som liten sett upp till och lyssnat på plötsligt en dag börjar missköta allt från ekonomi till sig själv, allt liksom bara rasar. Min mamma var väldigt lik och är på pricken som du beskriver din. Plötsligt börjar allt mer kretsa kring dem och deras omvärld och tillvaro minskar och blir mindre och mindre samtidigt som de dåliga sidorna och egenskaperna förstärks allt mer. Det verkar ju ändå som din mamma har viss sjukdomsinsikt och detta är till ortoligt mycket hjälp. Passa på medans hon har det kan jag bara säga.
Även min pappa råkade väldigt illa ut. Han var dock helt klar i huvudet men blev både misshandald och misskött av en urkass personal istället. Han blev exempelvis bestraffad om han behövde gå på toaletten när personalen inte ansåg sig ha tid för att hjälpa honom. Han fick då ingen mat. När nattpersonalen fick höra detta gav de honom av sin egen matsäck de hade med till sig själva. En annan gång fick han ringa mig som bor 4 mil ifrån för han behövde gå på toa... Nu är dock all den personalen sparkad och hemmet återgått till komunal regi så nu funkar allt igen. Mamma hamnade på samma vårdhem 5 år senare och hon var först förtvivlad över detta trots sin begynnande senilitet vid 90 års åldern men det visade vara ett toppenställe numera med jättegullig personal som tog väl hand om henne.
Vi ordnade en så kallad "God Man" åt henne, vi tyckte det var viktigt att ingen "jävig" alltså familjemedlem skulle lägga fingrarana i syltburken. Detta visade sig vara rena välsignelsen, en jätte bra pålitlig God Man som dessutom varit gammal vän och granne tog sig an detta. Man kan lugnt äga vi hade tur som fick honom.
Något som är jobbigt är när den som uppfostrat en själv, som finns med i så många barndomsminnen blir ett barn själv. På något vis lycka man ändå kämpa på, men man måste koppla bort det för sin egen skull ibland. Det finns ju faktiskt någon som är ännu viktigare och det är en själv. Din mamma har tur som har dig, det är inte många som skulle ha samma tålamod och visa samma omtanke, inte ens jag själv gjorde nog det i alla lägen tyvär. Något jag ångrar idag.
Hoppsan vad hände??????
FYRA av samma kommetar från mig publicerades?!?! hejjohå.
Nåja det är jag som tagit bort tre, det räcker ju med EN gång... :-)
Jonas, det var så bra skrivet av dig att det gärna kan få stå flera gånger!
Visst är det skamligt att de gamla kan riskera att bli illa behandlade idag, både ute i samhället och inom omsorgen.
Sanslöst var ordet.
Kram på dig som är en sådan fin dotter och kram till din mor som uppfostrat dig väl. :)
Jag blir alldeles chockad när jag läser ditt inlägg. Det är så hemskt med dessa telefonförsäljare och andra "tiggare". 44 kronor hos en ädlre människa låter verkligen som att hon blivit lurad ordentligt. De hinner ju knappat göra av med sina pengar om det inte är aktiva i någon förening eller annat. Min mor har berättat att hon säger varje gång någon ringer, -min dotter har sagt och förbjudit mig att köpa eller ändra några avtal via telefon. Det tycker jag är ett bra argument, även om jag inte gjort det men det tycker hon är enklare än att bara lägga på och otrevlig klarar hon inte av att vara.
Det tråkiga är oftast att det är ungdomar som lockas (och tvingas) till sådana har jobb. En av min sons vänner fick ett telefonjobb i Oslo men hon slutade efter en vecka, klarade inte av det psykiskt. Hon sa att det var förskräckligt hu det tvingas att lura och tjata på människor. Samtidigt berättade hon att de som hade minst empati och bara dollartecken framför ögonen kunde tjäna otroliga summor varje månad, mer än vad vår statsminister tjänar idag, genom att lura och manipulera människor.
Din mamma får vara lycklig och du, för att du kunnat styra upp det innan det blev ännu värre och det hoppas jag att jag kan göra om min mor en dag hamnar i den situationen.
Fruktansvärt obehagligt.
Mycket bra skrivet, det är otäckt hur man kan utnyttja gamla människor på det viset,
Usch ja-många är utsatta. Haft samma problem med sjuk syster som gärna förköper sig,trots att hon inte har pengar...man blir tokig!!!
Klart du ska bli demensminister! ♥ KRAM!
Har upplevt hur vårdtagare har blivit utnyttjade på detta vis, på den tid jag jobbade inom hemtjänsten. I vår arbetsgrupp gjorde vi allt för att skydda de gamla och vi hanterade aldrig pengar eller räkningar.
Det blir bra om du erbjuder regeringen dina tjänster.
Oj, det var inte rolig läsning detta. Vad bra att du tog tag i det och hjälper henne. Inte lätt med demenssjukdomar. En minister är en bra idé.
Oj det där lät jobbigt. Vi fick koll på min mammas räkenskaper innan hon blev alltför dement.
Detta med självbestämmandet som ibland går alldeles för långt. Jag har varit med om hårresande saker som hänt i självbestämmandets namn, när personen varit dement och helt oförmögen att ta egna beslut. Vi personal har bönat och bett, skrikit och mått så dåligt, men ändå stått helt utan makt. Fruktansvärt!
Man fattar inte. De som kontaktat henne och fått henne att prenumerera och köpa saker måste ju märka att något inte är helt rätt.
Fy för att utnytja på så vis. Alla kanske inte gör det, för ibland är de ju som helt klara i huvudet också. Men ändå. Och de som hon stödjer måste ju märka något. Tycker jag, men vad vet jag.
Jag har hört mycket här runt om också där pengar bara försvinner helt oförklarligt. En del har ju kommit fram och det är ruggiga saker. Men det får räcka så här. OBS! Det kan inte drabba din mamma nu om hon får ett annat boende och med dig som tar hand om henne.
Tur att du fick tag i detta innan de blev ännu värre.
Tyvärr kan ju de man redan är registrerad hos ringa trots NIX och även andra företag som ingår hos dem som tredje part.
Men jag har haft NIXi många år och klarat mig undan. Utom en, men de vet jag tycker och tänker om dem och fattar de inget så lägger jag på. Ett seriöst företag i sig.
Ställ upp som Demensminister. Alla gånger. Är det någon som passar för det så är det du.
Tack så mycket för din komemntar. Roligt att du tyckte om den. Törs jag säga att jag gör det själv också? Ja det törs jag.
Hoppas du kan ha det bra nu trots allt och att du snart får besked.
Kramar om
Bra skrivet om din mamma och demens! Jag känner igen en del men har haft turen att när svärfar levde bodde han hemma med min friska svärmor... Så småningom blev det äldreboende även för honom...
Hej Imse Ja så bra att du tog upp det dr det är verkligen ett problem för många Och tänk alla dessa skrupelfria människor som lurar av gamla människor pengar och allehanda saker så fort de kommer åt, Man år vara på sin vakt tur du kunde stoppa det hela Nixprogrammet till telefonen är jättebra.Detta händer ju nästan alla som blir så gamla och dementa och finns de tinga anhöriga som tar hand om det så går det åt skogen så som du beskrev Tömda konton och så vidarehemskt är det Men man får gardera sig medan man har sinnet i behåll med dessa saker. Tråkigt att hon blev sämre i sin Kol men det kommer ju efter rökningens alla år det vet man ju.
Jag hejar på dig som Demensminister!! Absolut!!!
Det är otroligt hur det kan bli, med ekonomin och annat, när demensen sätter in.. Skönt i allafall att hon vill flytta.. så slipper du tvinga henne..
Det är väl lite som att "bli mamma till sin mamma"!! :o( Sorgligt!
Kram till dig!
Skicka en kommentar