Skamvåld

I vårt moderna, västerländska samhälle, dör årligen flickor och kvinnor, genom utkastning från balkonger och genom vettlös knivslakt. Allt utfört av män, ofta närstående, som till exempel fäder och bröder.

Kan vi tänka oss in i detta? Tänk om vår granne Kalle Johansson, kastade ut sin tjugoåriga dotter Stina från balkongen. Hur skulle vi reagera då? Hur skulle media reagera? Politikerna? Tänk efter...

Det är en skam för Sverige att denna fråga inte tas tag i, av ansvariga politiker. Det är en avsaknad av såväl mod som civilkurage hos journalister och politiker. En flathet utan dess like.

Varför agerar inte landets aktiva feminister? Eller andra frihetskämpar? Varför äger denna fråga ingen prioritet?

Varför låter vi medeltida kulturella traditioner, som går ut på att släcka någons liv, ske utan protester och rabalder?

Vad har jämlikhetstänket tagit vägen? Det som vi trott oss vara så duktiga på i det här landet. Det som vi slagit oss på bröstet för.

Dessa mördade kvinnor och flickor har aldrig någonsin upplevt en enda minut av jämlikhet. Sin dödskamp har de fått föra i total ensamhet, övergivna och skickade in i döden av dem som stod dem närmast.