Om jag ska vara helt ärlig när det gäller det här kattkriget, så har det faktiskt minskat i intensitet under de senaste dagarna. Sen vi började med smärtlindringen. Nafs i tår och händer har det varit, men inga regelrätta anfall.
Så nu kör vi medicinfritt några dagar för att se vad som händer.
Det kanske är så att han faktiskt har ont någonstans? Eller också kanske han har insett att matte trots allt inte är någon jättefet smaskig råtta. Att det liksom inte är någon större idé att tugga på det där sega gummfläsket.
Eller också är det bara ett tillfälligt eld upphör. Han kanske gör upp strategier för en kommande attack?
Fast det bästa vore ju om vi helt enkelt blivit polare igen.
6 kommentarer:
Riktigt spännande - hur ska det gå för matte och måste lilla kissen äta medicin hela livet.
Smider Isai planer - och vilka.
Vi väntar på fortsättningen.
Kram Viola
Håller tummarna och tår för att det fixar sig med Isai! Kram
Tänk om det löste sig så bra, och att veterinären i så fall kan hitta vad som orsakar det hela.
Men vad är det som händer med Isai??.
Det där låter inte roligt, som du längtat efter lite gos och kel.
Min katt gjorde ett sådant utfall mot mina händer när de syntes under täcket. Jag var vaken.
Nämnde det för veterinären vid ett annat tillfälle och han sa att det gör katter ibland, men återkommer det kan det vara något i hjärnan.
Nu ska jag inte skrämma upp dig, för jag vet inget om det och du har juvarit hos veterinären och hon skulle ju vetat. Jag håller tummarna att det är en övergångsperiod. Kanske är i puberteten? Det bli ju katter också. Kanske vill ha en liten kattfröken hos sig. (Då blir väl maken galen förstås så det var ingen bra idé.)
Jag utgår ifrån att han inte gör så när han får mat och annat
Kramar om
Spännande fortsättning följer...
Hoppas hoppas han blir en snäll kelen liten sak snart!
Det vore onekligen det enklaste på alla vis...
Kram
Skicka en kommentar