Så vände sig vinden en stund
och framåt blev bakåt och uppåt blev ner.
Livet rasade samman
och vägen blev oöverstigligt svår.
Men hinder ska rivas och mörkt ska bli ljust.
Sorgen ska skingras och minnen ta plats.
För i hjärtat finns en boning
där såna som du lever kvar.
Egen dikt!
Tack alla underbara vänner för omtanke och fina kommentarer!
12 kommentarer:
Men käraste du! Jag såg först nu, beklagar sorgen...
En så otroligt vacker dikt... Den säger allt!!!
Kramar om!!!
♥
Tror mamma älskar din dikt där hon är nu
Massa kramar
All kärlek och styrka till dig i denna svåra stund:-(
*kramar om*
All kärlek och styrka till dig i denna svåra stund:-(
*kramar om*
Så vackert och tänkvärt!
Många kramar
Så vackert
Så sant
Att med så få ord kunna beskriva det så exakt är en otrolig förmåga. Var rädd om den...
En sån fin dikt! Kramar om ♥ ♥ ♥
Verkligen en fin dikt!
Kram!
KRAM <3
Åh Imse, såg först nu...jag har ju inte haft dator på jättelänge. Kramar om det varmaste jag kan och beklagar er sorg.....er förlust...
♥/caja
Skicka en kommentar