söndag, oktober 16, 2011

Nu är jag arg igen ...

Jag fick börja med insulin för några dagar sedan. Och fick en smärre chock. Jag blev så pigg! Tröttheten var som bortblåst. Dimsynen likaså. Kommer ihåg att jag upplevde samma fenomen, när jag fick insulin under en av mina graviditeter.

Dock ropade jag hej, en aning för tidigt. För det tar tid att få in rätt dos. Jag fick sluta med en av mina blodsockertabletter, samtidigt som jag började med insulinet. Och när effekten av den tabletten gick ur kroppen, steg mitt blodsocker igen och tröttheten kom tillbaka.

Så nu har jag ökat på dosen lite mer än farbror doktorn ordinerat. För tålamod kan jag ha i många sammanhang. Men jag har svårt att öka på saker så där lite bitvis.
Snabbt och effektivt ska det vara, i alla sammanhang. Sån är jag.

Annars är jag mest uppretad över hur vårt landsting sköter de svårast sjuka. Eller inte sköter ...
Utan kastar ut patienter till oss i kommunen. Trots att landstinget har specialistkompetensen. Man har geriatriker, psykiatriker, logopeder, kuratorer, psykologer etc etc.

I kommunen är sjuksköterskan den med högsta medicinska kompetensen.
Och vi ska ta hand om de riktigt svåra fallen. Den ekvationen går inte ihop.

Nej, det här retar upp mig så vansinnigt. Jag skriver avvikelserapporter, men känner inte att det leder någonvart.

Någon kanske kommer ihåg att jag skrev brev till 18 landstingspolitiker angående cancervården. Jag fick svar från 1 ....
Det visar vilket engagemang de har som styr över landstinget. Eller brist på engagemang, rättare sagt.

Funderar faktiskt på fullaste allvar att engagera mig politiskt. Tyvärr vill jag inte gå med i det parti som svarade mig, utan jag får se mig om efter ett annat lämpligt parti.

9 kommentarer:

Znogge sa...

Det tycker jag att du ska göra! Du har så kloka synpunkter och ett verkligt engagemang!

Pia sa...

Håller med Znogge här på sidan.. Du, om någon, måste engagera dig politiskt, det är endast då förändringar kan ske. Vi är så många som knyter näven i byxfickan istället för att verkligen göra något åt saken.
Hoppas att medicineringen snart är som den ska, i balans.
Kram!!

Gunnar Deckare sa...

Gör det! Finns det inget bra parti så får du väl starta ett nytt

Lisbeth sa...

Bra jobbat med insulinet. Mamma och min yngre bror har tagit sprutor så länge jag kan minnas. Tack vare att dom lärt sig ta ett eget ansvar har dom också fått varit friska. Ja nog vet jag det om sjukvården. Har ju själv varit med i eländet och har anhöriga som stångat sig blodiga för våra äldre släktingar.
Skynda dig att hitta ett parti eran kommun kan skratta sig lycklig då. Vettiga politiker är mer sällsynta än havsörnar
Ha en fin dag

Åsa! sa...

Hoppas du snart får ordning på ditt blodsocker, för det måste vara hopplöst att gå omkring och vara så trött hela tiden!

För övrigt tycker jag absolut att du ska engagera dig politiskt så du kan få utlopp för alla dina kloka åsikter!

Susjos sa...

Håller med de andra!! Men tyvärr är det tungjobbat förstås det här med sjukvården. Vet inte vad som ska göras för att det ska bli en ändring?

Hoppas nu att du snart mår bättre! Kram!

mimmione sa...

vill man var med och påverka är det nog en bra idé men man måste nog ha mycket ork och tid oxå,

Caja: sa...

Bra sagt, GÖR det! Sverige behöver arga kvinnor som du som vågar gorma!

kloktok sa...

Det är rent av bedrövligt hur dåligt vård & omsorg samordnas, eller inte samordnas... :-(
Hmm, har själv funderat över att engagera mig politiskt men tyvärr finns inget nu etablerat parti som sympatiserar med mina åsikter. Å mitt förtroende för politiker är lika med noll... Skulle ju kännas knas att då plötsligt mista förtroendet för sig själv... ;-)

Hoppas du snart får ordning på dina medicindoser!

Sköt om dig!
kram