Ensamhet i tvåsamhet

I tvåsamhet finns ljuva ord

smaksatta med själens längtan

efter kroppars förening.


I ensamhet i tvåsamhet

finns den bortglömda själens längtan

efter seende ögon och händers närhet.


Egen dikt!

Gropar

Jag ramlar ner i grop efter grop. Trasslar in mig i riviga snår.

Famlar blödande fram och önskar att vägen vore lätt att forcera.

Är som en vingklippt fågel, vars största önskan är att flyga.

Är som en vissnad blomma, vars längtan efter vatten är dess enda hopp om existens.

En eld har falnat och brunnit ut. Lämnat öppna brännsår i själen.

Ärren som svider. Som taggarna i snåren river sönder den hudlösa ytan.

Ytan som krackelerat av den omilda behandlingen.

Själen som flämtar efter luft.

Jag måste andas.

Egen dikt!

Nu strömmar livet

Nu strömmar livet mot mig mjukt

efter vindar som var hårda

Nu väntar gryningsljusets milda sken

att leda mig ur vilsenhet och tvekan

Nyss väckt av nattsvart morgontimma

tar dagens mildhet ömsint grepp

Mot mål som ristats djupt i hjärtat

finns vägar som för mig rätt

Mitt sinnes lust och längtan

är det som färdens riktning styr

Med själen full av sinnlig frid

får hjärtat ömt sin gåva

Egen dikt

Den svåra vägen (till mor)

Så vände sig vinden en stund

och framåt blev bakåt och uppåt blev ner.

Livet rasade samman

och vägen blev oöverstigligt svår.

Men hinder ska rivas och mörkt ska bli ljust.

Sorgen ska skingras och minnen ta plats.

För i hjärtat finns en boning

där såna som du lever kvar.

Egen dikt!

Tack alla underbara vänner för omtanke och fina kommentarer!

Smekt av månens silverstrålar

Jag blev smekt av månens silverstrålar den kvällen.

Omkring mig susade änglarna i en yster dans.

De landsteg i mitt hår. De viskade ljuva ord i mitt öra.

De lät mig rida på silverstrålarna, långt ut i universums utmarker.

Jag blev bländad av den fulländade skönheten.

Omfamnades av den gränslösa kärleken och universums energier sprittade i mig.

Aldrig har månen varit så vacker som just den kvällen.

När änglarna tog mig i besittning och förde mig fram till dig.

Allt det himmelska fanns hos oss, när vi tillsammans mättade våra hungriga själar.

Egen dikt!

Kom nära

Vill du komma riktigt nära, känna värmen från min kropp?

Livets gåva vill jag ge dig, i en oändlig räcka av himmelska famntag.

Som ett gnistrande stjärnfall strör jag kyssar över dig.

Och belamrar dig med mina varsamma händers upptäcktsfärd.

Jag öppnar mina innersta rum för dig. Och sluter dig tätt, tätt intill mig.

Som svältande barn äter vi varandra, stillar vår plågsamma hunger.

Som två vilsegångna skepp möts vi i samma hamn.

Utanför oss kan stormar blåsa och orkaner svepa förbi.

Vi ligger tryggt för ankar, i en ointaglig symbios av stillhet och harmoni.

Egen dikt!

Kärleksflums

De dikter som jag envisas med att skriva, innehåller oftast en beskrivning av längtan efter något. De handlar, förstås, ofta om kärlek, men också om längtan efter något annat. Var och en får applicera sin egen längtan på mina ord.
Sockersött flum, kan man sätta som rubrik, på mina dikter. Och det är just det, som jag är som besatt av. Sockersött ängel-guds-kärleksflums!

I drömmen fanns du

Av det obevekliga morgonljuset, kastades jag in i den oväntade vakenheten.

Med nattens himlafärd fortfarande dunkande i pannan.

I drömmen fanns du där, alldeles nära, tätt intill.

Du gav mig redskap för att färdas.

Med opalskimrande vingar tog du mig till solen och månen.

Som gnistrande stjärnor gjorde vi krumsprång i universum.

Inget hinder var för stort, ingen väg var för lång.

I allt jag gjorde fann jag din trygga gestalt. Du lämnade aldrig min sida.

Nu finns du här i hopplöshetens vardag och i stunder av glädjerus.

Som en perfekt passande nyckel i mitt livs nyckelhål.

Egen dikt!