Tack ni som kommenterat min "Gnällblogg", lite längre ner på sidan. Jag har funderat fram och tillbaka och insett att det enda val jag har, är att dra åt bromsen NU! Jag vill för allt i världen inte bli utbränd en gång till. Speciellt inte från och med oktober, då den diagnosen tydligen ska försvinna.
Dessvärre försvinner ju inte vi människor, som råkar ut för det här och inte försvinner jobben som vi blir utbrända av heller. Så hur den ekvationen ska gå ihop är för mig en gåta?
Undrar om psykiatrin har fått medel för att ta emot den våg av själmordsförsök, som kan bli följden av detta?
Jag kan bara tala för mig själv, men inte hade jag kunnat arbeta under de 2,5 månader som jag var heltidssjukskriven. Jag fick fortsätta att vara halvt sjukskriven under fem månader och arbetar nu 65 % på en ny arbetsplats.
Så kommer nu dessa utredare och politiker och säger att utbrända inte ska sjukskrivas.
Är det framtidens ättestupa?