måndag, juli 07, 2008

Ett dokument

Jag har funderat lite på om jag ska skriva ett dokument, som talar om hur jag vill ha det, om jag drabbas av en hjärnsjukdom. Tänker på min egen mamma, som alltid har varit så noga med kläder och utseende. Nu ser hon mer ut som en fågelskrämma. Om hon för femton år sedan, hade sett ett foto på sig själv idag, skulle hon inte ha trott på att det var hon.

Jag är övertygad om att hon har någon slags demens, som visar sig främst i brist på insikt och omdöme. Minnet är däremot intakt.
Alla dementa har ju sitt känsloliv i behåll, och det kan upplevas som ytterst kränkande, om man till exempel lägger sig i hur en person klär sig och sköter sig för övrigt.

Själv skulle jag aldrig vilja sitta som hon gör nu, utan jag vill att mina barn eller de som tar hand om mig, ser till att jag är hel och ren. Att håret är välskött och att tänderna är lagade. Jag vill duscha varje dag och sover bäst på höger sida. Jag vill sitta med benen högt och gärna vila middag.

Sådana där små detaljer, som betyder mycket för välbefinnandet. Ibland har jag stött på patienter, som har skrivit ner hur de vill ha det, även inför och efter döden och det underlättar otroligt, både för anhöriga och för vårdpersonal.

Jag tror faktiskt att jag ska sätta mig ner och skriva något sådant.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Åh det var ju en himla bra idé!! Skriva upp sina små egenheter... kan ju faktiskt göra väldig skillnad för välmåendet om man inte kan uttrycka sig.
När jag fick min stroke för två år sen så hade jag en himlans tur att jag inte råkade ut för afasi och sånt där elände...har mera "svårthittaorden" i stället när det blir stressigt eller jag är för ivrig, men så blir manju även när man är för stressad också. Så jag är ju i gott sällskap på t ex jobbet där de flesta verkar ha demens light *S* Ha det gott! KUl att du kikade in hos mig :-)

Anonym sa...

Det var en bra idé. Hur jag vill ha det efter att jag dör är nerskrivet men jag har inte tänkt på att jag kan bli borta i skallen. Sånt vill man inte gärna tänka på trots att risken att man blir det är stor.
Tummen upp för inlägget.

Kramar :)

Maggan sa...

Så klokt tänkt.
Tror att man borde göra något sånt, får fundera över det tills vi kommer hem efter semestern.
Kram och ha de så bra nu.

Anonym sa...

Hej
Det låter som en bra idé.
Min mamma är mer totalt dement nu.Nästan enklare på ett sätt än det var när hon var "mit emellan"

Anonym sa...

Riktigt bra ide, jag har skrivit i det "vita arkivet" om hur jag vill ha begravning mm men inte hur jag vill "vårdas".
Ha det gott! Katrin

Anonym sa...

Har också tänkt på det många gånger. Tycker att det är mycket klokt att skriva ner hur man vill ha det om något skulle hända. Kram