tisdag, april 20, 2010

Icke anonym

Under senare tid har fler och fler människor, som jag känner, påpekat att de läser min blogg. Jag har ju försökt hålla mig lite anonym, men nu verkar det vara slut med anonymiteten. När till och med ens chef glatt förkunnar att hon har hittat min blogg, då är loppet liksom kört.

Det är lika bra att inse att det finns en och annan som har koll på mig genom bloggen. Nu ägnar jag mig i och för sig åt rätt oskyldiga saker och berättar sällan om några större sensationer. Lite humor under bältet kan det dock bli, men det får man tåla om man ska läsa här.

Liksom utfall mot våra politiker. För obekväma åsikter levererar jag då och då. Det får man också stå ut med. Blir man för uppretad kan man ju faktiskt välja att totalt strunta i vad jag svamlar om.

Och inte talar jag särskilt illa om min arbetsgivare heller. Speciellt inte nu, när jag har fått ett jobb som jag stormtrivs med.

Nej, det här får nog betecknas som en rätt harmlös blogg, eller hur? Som det inte gör så mycket om vänner och bekanta läser.
Bara man tål lite icke politiskt korrekta åsikter och har fallenhet för fräck humor. För det är liksom två viktiga ingredienser.
Sen förstås, klagar och gnäller jag en del. Men det hör till, det ska man få göra i sin egen blogg.

17 kommentarer:

Okki sa...

Det är inte så många som vet att jag bloggar heller. Men av någon konstig anledning så har jag sonens fritids personal som läsare... fattar inte hur de har kunnat hitta mig. Men alltid roligt med positiv respons.
Kram

Znogge sa...

Det är alltid frivilligt att läsa och jag tycker nog att du är ganska så sansad ;-)

Kram

Cici sa...

När man bor i en liten by som jag gör, och min kära granne Ingersord/Imse/Inger dessutom lagt ut min blogg på byns hemsida får man försöka hålla en något neutral ton, och inte skriva för intima detaljer om familjen. Det är ju trevligt också att bli läst. Och jag har inget emot att Inger la ut min blogg, på inget vis!

Bibban sa...

Helt rätt Imse, din blog är din blog och du gör vad du vill med den. Löneökning i sikte om du säger nått riktigt fin om chifen hehe
Kram

Polargrevinnan sa...

Jag trodde när jag började blogga att ingen skulle få veta vad jag höll på med, men så berättade jag för bästa väninnan och hennes man såg bloggen också..............nu är det många som vet. Bryr mig inte, är det någon som har synpunkter, strunt samma. Viktigt är ju att man står för vad man skriver. Jag har också skrivit om personer som själva har uttalat sig idiotiskt och det får de stå för och finna sig i att jag kommenterar det.
Ha det så bra
Kram Viola

Susjos sa...

Jo..visst är det så,man får tänka sig för lite om vad man skriver! Många på mitt jobb läser vad jag skriver. Många gånger bubblar det av grejor som händer på jobbet...men man får inte skriva om allt...
Du har en underbar blogg,och visst är det kul att den blir läst ;)
Kram!

Bloggarmorsan sa...

Min blogg är allmänt känd bland vänner och bekanta! Visst tänker jag mig för innan jag skriver vissa saker. Och sen jag startade upp en ny blogg så har jag skippat det här med namn. Lite bloggvett får man ha tycker jag....
Kram

Maria sa...

Samma här, flera i min närhet följer mig i min blogg, både vänner och arbetskamrater...Det gäller ibland att tänka på vad man skriver...

Jag kan ju välja att lösenordsskydda mina inlägg oxå..

Ha en fin dag !
Kram

Pinglan sa...

Jag skulle få nippran om min anonymitet på bloggen röjdes. Vill inte att chefer, arbetskamrater, bekanta ska veta vad som pågår i min hjärna.

Önskar dig en härlig dag!

ingersord sa...

Visst känns det lite knepigt ibland att andra kan läsa ens tankar, men man väljer ju själv vad man vill ventilera och som bloggläsare har man också ett val....å snart ska vi VÄLJA....
Jag tycker du har en trevlig blogg!

Helga sa...

Jag har bara berättat för familjen och en väninna om min blogg och trivs bäst med det så. Jag vill inte att kollegor och passagerare ska känna igen vem som skriver...

Boddan sa...

Halloj!
ja det var väl av samma anledning jag drog mig för att börja. Men som du säger bloggen är ens egen o de som läser får helt enkelt tåla det jag skriver. Folk behöver ju inte läsa om dom inte pallar...Jobbet lämnar jag utanför bloggen - säkrast så ;o)
jag feglirar i allafall o granskar kommentarerna innan. Vill ju inte bli kallad för ngt missgynnsamt! Din blogg är underbar o jo du borde bli politiker. Kram

Pia sa...

Det är en av anledningarna att jag var "öppen" redan från början. Jag tror att det är svårt att vara anonym i längden.. tids nog hittar någon man känner bloggen och börjar lägga ihop 1 + 1.. Därför blir jag förskräckt när jag på vissa bloggar läser om hur de hatar sin chef eller hur de lurat en kompis osv...

Man kan ju prova att skicka frågan: Vem är XXX? till 118 100.. Det gjorde jag och blev chockad över att både ort, ålder och fullständigt namn på mig kom tillbaka!!!

kloktok sa...

Anonymiteten har sina fördelar, helt klart! Vetskapen om att människor som man känner i riktiga livet (såsom en arbetsgivare, eller kanske grannen) läser ens blogg kan ju vara hämmande om man skriver icke politisk och allmängiltigt korrekt.;)
Jag skulle inte vilja att min arbetsgivare läste min blogg! Kanske för att jag har ett stort behov av integritet och inte vill bli för "tjenis" med alla. Nu skriver jag ifs inte så privata inlägg i min blogg, men mina uppfattningar blir ju tämligen tydliga och allt kan ju göras om till politik;P

Ha det gött.
Fridnes & kram

Frogprincess sa...

jag har gjort tvärtom, jag har terroriserat många jag känner med att jag har en blogg och adressen dit. Vad jag vet så är det mamma som jag känner IRL som läser min blogg, inte ens sambon gör det...

Tigris Predikantan sa...

En dag skall jag öppna en icke anonym blogg, men den kommer att vara helt annorlunda än den jag har nu *ler*

Inna sa...

Ja visst får man göra hur man vill i sin alldeles egen blogg!!!
Det tycker jag är det allra bästa!! Som ikväll t.e.x när jag är skrivsugen men samtidigt lite trött så jag har ännu inte bestämt mej för om jag sa skriva eller ej....
Kramis på dej bloggvännen!!!