Näthatet

Jag har naturligtvis följt debatten om de hemskheter som utspelats i Bjästa och på internet, när det gäller denna fråga.
Det som slår mig mest, är bristen på vuxenansvar. Föräldrar, lärare och andra vuxna i samhället som väljer att blunda, som väljer att fegt följa strömmen, istället för att söka sig en egen uppfattning.

Barn och tonåringar lever en stor del av sitt liv idag på internet. Varje vuxen i barnens närhet har en förbaskad skyldighet att hålla sig uppdaterad och informerad om denna stora del av ett barns liv.

Nu verkar näthatet ha tagit en annan riktning. Nu är det brottslingen och hans familj, som utsätts för de grova kränkningar, som tidigare riktades mot brottsoffren.
Och jag undrar om folk inte är kloka? Vad kommer den där driften ifrån, att vi måste förmedla ord i skriven form, som vi aldrig skulle uttala muntligt?

Något som också slår mig, är att brottslingen i detta fallet och i de flesta liknande, för det mesta beskrivs som såå trevlig. Såå snygg. Såå duktig. Stämmer detta?
I sånt fall är det väl det som ska ge oss varningssignaler? Något som verkar vara för bra för att vara sant, är oftast inte sant.

Det som ändå ger hopp inför framtiden, är att den som visar mod och civilkurage är en ung människa. En ung flicka, Amanda, som gör det som egentligen borde varit en självklarhet för de vuxna i hela denna tragiska historia.