På kändisfronten

Lite trist kan jag tycka att det är, att teliafamiljen ska skrotas. Pappa och dotter Telia är ju båda från min stad och det är klart att man tycker att det är kul med bekanta ansikten i rutan.

Min stad har inte så många kändisar att ståta med annars. Det är Elin Lanto och Totte Wallin, som förutom teliafamiljen är de mest kända.
En och annan idrottsstjärna finns det förstås, som till exempel Sebastian Rajalakso.

Annars är det tunnsått på kändisfronten.

Idag är det en seg dag. Det har sin naturliga förklaring. Gårdagskvällen bjöd på både restaurangbesök och bio, "Shutter Island", och en mycket ansträngande idrottsupplevelse.
Jag fastnade nämligen framför curlingfinalen och kunde helt enkelt inte slita mig. Så i säng kom jag inte förrän vid halvfyratiden!
Sov dock inte särskilt länge, utan var uppe redan klockan nio.

Nu börjar det kännas rätt gäspigt, så förmodligen blir det en liten slummer före melodifestivalen.

Ha en trevlig kväll!

Slut och början

Sådär, då var den sista ordinarie arbetshelgen, på ett tag i alla fall, avklarad. Imorgon väntar skolbänken.
Har bokat in mig på helgen om två veckor. Förhoppningsvis finns det lediga turer då och då, så att jag kan få ett tillskott till den tunna studiekassan.

OS är slut och skönt är väl det. Blir nästan för mycket av det goda, när det är ett sånt arrangemang.
Detta OS känns väl ganska ointressant ur svensk synvinkel. Nu krävs en analys och utvärdering av de svaga svenska prestationerna.
Vi får hoppas att vi tar oss i kragarna inför nästa OS i London.

Nåt att trösta sig med

En liten tröstlåt för alla ledsna olympier.

Come to an end

För världens bästa Stefan!

Sanna

Stackars Sanna...
Den här sången är för dig.

Korkade TV-journalist som inte lät henne vara ifred.
Även en stjärna vill nog ha sina tårar för sig själv ibland.

Ogräs

Det verkar inte vara Sveriges OS-år i år.
Som man sår får man skörda, heter det ju, men ibland blir det faktiskt missväxt. Och ibland är det såmannens fel att skörden blir dålig.
Ibland växer det upp ett starkt och ståtligt ogräs, som glänser lika mycket som den egentliga skörden. Ogräset växer sig större och större och blir det vi minns bäst från årets skörd.

Förkylt

Igår bestämde vi att vi skulle göra något roligt idag. Det är ju den sista egentliga semesterdagen. Vi börjar jobba på måndag.
Tror ni att det blev så? Nej!

För några dagar sen blev maken nämligen förkyld. Det gick dock över ungefär lika fort som det kom. Men idag vaknar han med halsont och ont kroppen igen. Även jag har lite känningar i halsen. Mest synd är det dock om honom, som ska springa Midnattsloppet imorgonkväll. Som han har tränat för detta. Nu får vi se om han kan och orkar.

Så idag blir det till att lyssna på Sommar med Mikael Tornving och titta på OS-fotboll.
Det kan ju bli roligt det med, även om det inte blir som vi hade tänkt oss.

Hjältar

Ara följde sitt hjärta, då kan det aldrig bli fel.

En annan som också har ett stort hjärta och framför allt stora lungor, är roddar-Lassi. Maken, som har träffat honom, kan intyga att han inte bara är stor, utan han är väldigt stor. Och väldigt snäll.

Lyckopiller

Igår var vi på bio och såg "Mamma Mia". Vilket lyckopiller, sa maken. Kan bara instämma. Sällan man går från en bio, så varm i hjärtat.

Vädret idag, däremot, är knappast något man bli lycklig av. Regnet vräker ner, det blåser kraftigt.
Det blir definitivt en innedag.

En dag för OS-invigning kanske.

OS

I OS-landet Kina fortsätter kränkningarna av mänskliga rättigheter, trots myndigheternas löften om motsatsen.

Nej, bygg din egen OS-arena av Lego, istället för att åka dit. På bilden nedan har man använt över 300 000 legobitar, för att bygga denna gigantiska arena.

När jag var i Peking för två år sedan, hade man precis börjat bygga den riktiga arenan, som i folkmun kallades "fågelboet".
Man byggde också en ny flygplats, enbart pga OS, samt naturligtvis massor av andra byggnader. De gamla bostadskvarteren, hutongerna, höll man som bäst på att jämna med marken. Befolkningen tvångsförflyttades till nybyggda betongförorter, flera mil utanför Peking.

Och som sagt, idag fortsätter man att fängsla de som är regimkritiska. Avrättningar är vardagsmat.