Hjärtedag

Hoppas att ni har haft en strålande fin hjärtedag!

Snigelns hjärta

Idag såg jag en liten, liten snigel på utsidan av badrumsfönstret. Den var ungefär 1 cm lång och strävade sig uppför rutan långsamt, långsamt.

Jag satt där länge på toastolen och följde fascinerat den lilla snigelns mödosamma förflyttning.
På ryggen hade den sitt lilla, genomskinliga hus. I det huset klappade snigelns hjärta.

När jag såg hjärtat kände jag plötsligt något för snigeln. Den var inte bara ett slemmigt äckel.
Den var en varelse, en individ. En unik individ.
Med ett bultande hjärta. Precis som jag.

Hjärte-dag

Hoppas att alla har en fin hjärte-dag idag! Kram

Urflippad

Jag kanske ska försöka mig på en förklaring av vad som hände hos doktorn igår.

För det första ifrågasatte han starkt, varför jag för ett par veckor sedan gick till en privatklinik och inte till den offentliga vården. Jag gav bara ett vagt svar, eftersom jag tycker att det var min ensak, inget som han hade med att göra.

Sen flippade han ur totalt. Han härjade och levde om. Den behandling som jag blev insatt på hos privatläkaren var ytterst riskabel. Det lät som om det var ett mirakel att jag över huvudtaget överlevt.

Jag kan hålla med om att det kan anses tveksamt att sätta in starkt vätskedrivande preparat, utan att planera en uppföljning. Jag vet inte om det var för att jag är sjuksköterska och inte lastgammal, som hon vågade göra det. Hon kanske förlitade sig på att jag skulle uppmärksamma ev. negativa effekter själv.

Jag borde väl ha reagerat själv, naturligtvis, och krävt att hon ordnade med uppföljningen. Men nu var jag ju så smärtpåverkad och slut när jag var hos henne, att jag bara var tacksam över att få något som kanske kunde hjälpa mig. Och det har det gjort. De här två veckorna har jag varit nästan besvärsfri.

Sen begärde han också, att jag å det snaraste skulle be henne skicka ett utlåtande om mina besvär och en planering för fortsatt medicinering. Han tog nämligen helt sin hand från den medicin, som jag fick av henne.

Jag mailade henne omgående och fick ett, tyvärr väldigt kortfattat, svar tillbaka. Det har jag idag faxat iväg till läkaren.
Är han på samma humör som igår, så antar jag att han blev rosenrasande, när han läste det.

Jag kan tänka mig att hon kommer att få det lite hett om öronen framöver. Jag har dock ingen som helst avsikt att göra någon anmälan eller så. Vill han driva detta vidare, får han göra det helt på egen hand.

Men hur som helst, när han lugnat ner sig, tog han mina besvär på allvar. En massa prover togs och jag ska snart tillbaka till honom.

Kände mig dock rätt kränkt och ledsen när jag gick därifrån. Fast samtidigt lite full i skratt, eftersom diskussionen blev rätt yvig. Jag kan bli lite obstinat, när någon trampar på mig.

Doktorn

Klicka på bilden

Idag har jag varit till doktorn, och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Hur som helst är en utredning i alla fall inledd. Det togs ett EKG och en massa prover.

Jag ska berätta om min doktors beteende så småningom. När jag har fått lite distans.
Och skrattat klart.

Återbud

Klicka på bilden

Igår ringde jag husläkarmottagningen, ja jag kom fram efter 10 minuter i telefonkö!

Då erbjöd man mig en tid om tre veckor istället för fyra. Nä, sa jag!
Jag vill ha en tid så fort som möjligt! Och det fanns en återbudstid nästa vecka. Där ser man!
Den fick jag.

Könsbyte nästa? Om kvinnlig hjärtvård.

Jag har full förståelse för om ni har tröttnat på mina skriverier om svårigheten att få en läkartid. Men det är så skönt att skriva av sig lite vrede. Därför är ämnet det samma idag igen.

Idag fick jag brevet från husläkarmottagningen. Jag har fått en tid om fyra veckor!

Jag har ända till nu trott, att det kanske är en myt, det här att kvinnor som söker för hjärtbesvär, inte tas på allvar. Nu får jag dessvärre lov att inse att det tyvärr är dagens sanning.

Min gamla hjärtsjuka hund tas faktiskt bättre omhand av veterinärerna.
Fast det är ju å andra sidan en hanhund!

Äntligen

Tjohoo! Kontakt har etablerats med husläkarmottagningen!

Igår var jag på utbildning hela dagen, men lyckades ändå smyga ut och ringa läkarmottagningen under deras telefontid. Tror ni att jag kom fram? Icke! Jag blev placerad i telefonkö hela tiden.

Provade också att ringa till specialistmottagningen, och där fick jag i alla fall prata med en levande människa. Dock kunde de inte ge mig någon tid förrän i slutet av mars.

Då tänkte jag såhär, att är det hjärtat som krånglar, så hinner jag kola vippen, om jag ska vänta så länge. Alltså blev det nej tack.

Idag faxade jag istället till husläkarmottagningen och fick sen ett meddelande på mobilen, om att det kommer ett brev, med en läkartid.

Där ser man! Skam den som ger sig!

Vårdens dilemma

Säga vad man vill om vården, men inte är den lättillgänglig.
Jag har suttit med luren i handen en stor del av dagen, men ändå inte lyckats få en tid för hjärtundersökning.

På sjukhusets medicinmottagning tas inte patienter emot utan remiss. Hos husläkaren svarade man inte, telefontiden var över. Smärtläkaren, som jag var till förra veckan åtog sig inte att skriva remiss. Hänvisade till en annan specialistmottagning. Som naturligtvis inte hade telefontid när jag ringde.

Tänk om man kunde maila till vården istället. Så mycket enklare det vore.
Jag förstår om människor i ren desperation vänder sig till akutmottagningar.

Hjärtat

I fredags var jag som sagt till en smärtläkare. En mycket klok och förståndig kvinna. Hon såg direkt det, som jag borde ha sett själv. Jag har ju faktiskt varit sjuksköterska i snart 28 år!

Ni vet att jag har gnällt om att jag känner mig så ful och tjock. Det tyckte hon också! Ja ful, sa hon väl inte direkt. Men tjock eller rättare sagt svullen.
Jag har den senaste tiden känt mig som en höggravid flodhäst, ungefär. Svullna fötter, ben och fingrar. För att inte tala om svullen mage. Och extrem trötthet.

Självklart får man ont, när man är så där svullen. Cirkulationen försämras, nerver kommer i kläm.
Och varför blir man så svullen? Ja, förmodligen är det hjärtat som inte jobbar som det ska.
Jag har mycket hjärtsjukdomar i släkten, på min mammas sida.

Första åtgärden är att få bort svullnaden. Hon skrev ut vätskedrivande tabletter och en effektiv värktablett.
Resultat? Jag har minskat flera kilo, över helgen. Det är så lätt att andas! Jag visste inte ens om att jag hade svårt att andas. Värken har också minskat.

Men nu gäller det att utreda vad det är för fel på hjärtat. Jag har nu suttit i ett par timmar och ringt runt till olika vårdinrättningar. Både privata och landstingsdrivna. Mestadels har jag mötts av telefonsvarare. Där jag kom fram, tog man inte emot nya patienter.

Men skam den som ger sig. Jag får fortsätta att ringa. Man måste vara frisk, för att orka vara sjuk eller hur det nu är man säger.

Hjärta

Dagen idag har inneburit ömsom vin, ömsom vatten.
Min mammas hjärtsvikt svarar bra på behandlingen. De har vätskat ur henne 4 kg på två dagar.
Hon har nu berättat för mig att så gott som alla släktingar på hennes mors sida, har gått en tidig död tillmötes, på grund av hjärtsjukdom. Jag visste att några var drabbade, men inte så här många.
Hon har en kusin som ligger på intensiven på samma sjukhus. Han har råkat ut för sin tredje hjärtinfarkt.
Våra gener är alltså inte riktigt på topp, när det gäller hjärthälsan.

Själv var jag till vårdcentralen idag och kontrollerade blodvärde och blodtryck. Blodvärdet har gått upp till nästan normal nivå, men trycket är oförändrat högt.
Jag tycker att läkaren är lite nonchalant när det gäller blodtrycket. Jag tror att, om jag hade varit man, i femtioårsåldern, med förhöjt blodtryck, 10 kg:s övervikt och lätt förhöjt blodsocker, så skulle han ha satt in åtgärder.
Det är nog så, som många påpekar, att kvinnor får sämre hjärtvård än män.

På tal om hjärta, så var jag till den nya pärlbutiken i stan. Jag köpte mig ett vackert grönt Muranohjärta i en svart lädersnodd. Jättefint!
Jag tycker mycket om personliga smycken och grönt är en favoritfärg.
Jag passade på att tipsa maken om affären. Vi har ju snart bröllopsdag. Hoppas att han förstod vinken.

Ikväll har jag varit på qigong. Jag älskar den typen av kroppsrörelser, när man får sträcka ut kroppen ordentligt och får andning och balans i samklang. Riktigt behagligt.

Nu är det dags för en rundtur i bloggvärlden, sen ska jag ge mig själv en reikibehandling.