måndag, juli 18, 2011

Fyller år

Idag är det min födelsedag. Inte mycket att fira, känns det som. Och väntar inte heller någon anstormning av folk. Äldste sonen med flickvän kommer. Den yngre är ute på Vässarö och jobbar, så han kommer inte.

Det här är en annorlunda födelsedag. Om jag ser tillbaka ett år, har oerhört mycket hänt. Det är min första födelsedag efter skilsmässan. Den första sedan min mamma dog. En av få födelsedagar som inte tillbringas i sommarstugan.

Ibland förpassas jag in i tvivel och ledsamhet. Det var ju inte så här jag ville ha mitt liv. Jag ville inte sitta ensam i en lägenhet. Jag ville ju bara ha en hund ....

Och ibland känner jag vrede över x-maken, som i princip ställde mig på gatan, i samma stund som jag tog beslutet att skaffa hund.

Det kommer att ta tid att ta sig över och igenom allt som hänt. Att acceptera. Släppa och gå vidare.
Nu är det hunden och jag. Bara vi två.

13 kommentarer:

Gunnar Deckare sa...

Grattis!

Klart att det är värt att fira!

Har Du tänkt hitta på nåt kul? Röja på stan eller så?
:)

Cici sa...

Det är lätt att förstå att du har dina depparstunder och grubblerier efter ett sånt turbulent år. Hade det inte varit hunden hade det nog varit något annat som var det utlösande faktorn.

Grattis på födelsedagen och bjud dig själv på en god middag i afton!

Polargrevinnan sa...

GRATTIS och ja må du leva många lyckliga år. Det är ju så vi sjunger och om du nu är lite deppig så ljusnar det säkert en dag.
Den där X-mannen - var det så mycket att ha egentligen. Den man älskar vill man allt gott och får ibland pruta lite på sin bekvämlighet
Visst tar det tid att samla ihop sig efter en skilsmässa - jag vet.
Har du tänkt på att det är bättre att vara ensam - än ensam i tvåsamhet.
Fira nu med sonen och hans flickvän, en födelsedag är en födelsedag. Nästa år hoppas jag att du kan se bakåt på ett bra år.
Kram Viola

UllaJohanna sa...

Klart det är något att fira...
Grattis <3!!

Nonna sa...

Herregud vad alla hurtar på, jag vill bara säga att du hade varit så hemskt välkommen till stugan idag om jag vetat att ni brukade fira här - och du är så klart alltid välkommen..men utan vatten känns det knasigt. Om det är nån tröst så tänkte L och jag bjuda dig på födelsedagsmiddag imorron, ute där du gillar att käka.
När vi tvättat klart och duschat oss så blir det käk och gärna nånstans där Kezzi kan vara med om det inte går så tar vi hämtmat!
Kramar i massor - vi måste ner innan vi kommer upp!!

Tankar vid midnatt sa...

Ge dig själv tid att läka. Om hunden var den utlösande faktorn - så hade seperationen kommit för eller senare. Du kommer att vara glad för att du är av med skrället så småningom! Jag saknar oxå sommarstugan, umgänget osv men jag är idag mycket gladare!

På onsdag åker jag på min första semester utan barn och man - ska till huvudstaden alldeles själv. Det ska bli Valdermarsudde, fotografiska mm utan att maken är uttråkad eller barnen ... Det är första gången på 25 år!!!

Skickar en stor grattiskram fylld med hopp, tillförsikt, glädje och energi!!!

Pennelina sa...

Grattis!

Kramar <3<3<3

Vilsen sa...

Grattis!

Znogge sa...

Grattis för visst ska man fira. Att man hängt med så här långt.

Men visst förändringarnas tid och så...

...sedan får man fundera på det andra.

Jag har sagt det innan och säger det igen. Älskar man någon så är en hund en bagatell. Man får inte snöa in. Man får inte bli egoistisk. Ge, ta och unna! Vad pallar kärleken?

Minns något om en bil som f.d. maken din köpte... Alla har vi våra drömmar.

Nej nu morrar jag snart och det var inte meningen!

Grattis igen!

Kim sa...

Och många, många vänner och beundrare.
Puss.

Charlotte sa...

Många tusen Grattiskramar i efterskott!!

Psst...om du undrar så har jag plockat bort mig ett tag på fejjan, har det rätt tungt nu med.
Tur du har Kezzie och dina söner, tur att jag har Kattfan å mina ungar+småtrollen:-)

Hoppas du fick en fin födelsedag trots allt!
Och så du vet så finns här plats...utrymme för både hund inne och ute om du vill komma upp till Norrland en sväng :-)

Kram kram!

imse sa...

Tack för grattisar!

Katrin sa...

Grattis i efterskott!
Kul att jag hittat dig tack vare Annikas initiativ, men blä vad du verkar ha råkat ut för senaste året. Livet går verkligen upp och ned. När man tänker efter är det tack vare detta berg-och-dalande som livet är värt något.
men mitt i en dal är det inte så roligt...
Kämpa på, njut av det njutbara och pussa vovven!