tisdag, mars 09, 2010

I alla fall

Idag har jag varit med min mamma till Minnesmottagningen. Ni som läst min blogg ett tag, kommer kanske ihåg hur kämpigt det har varit med henne.
Att bli mamma till sin mamma är på alla sätt jobbigare, än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.
Nu behöver jag styrka och kraft för att komma upp till ytan igen. Och för att acceptera mitt eget förhållningssätt till hela situationen.

Det här är en dikt av Moder Theresa. Den innehåller en hel del goda råd på vägen:

Människor är ofta oförnuftiga,
ologiska och självcentrerande;
Förlåt dem i alla fall.


Om du är vänlig,
kan människor anklaga dig för att ha dolda, själviska motiv;
Var vänlig i alla fall.


Om du är framgångsrik,
kommer du att vinna några falska vänner och sanna fiender;
Var framgångsrik i alla fall.


Det du ägnar år åt att bygga upp,
kan någon förstöra över en natt;
Bygg upp i alla fall.


Om du finner ro och lycka
kan de bli avundsjuka;
Var lycklig i alla fall.

Det goda du gör idag,
kommer människor ofta
att glömma i morgon;


Gör gott i alla fall.Ge värden det bästa du har
och det kommer aldrig att vara nog;

Ge världen det bästa du har i alla fall.


För du förstår: till syvende och sist
är det mellan dig och Gud;

Det var aldrig mellan dig och dem i alla fall.

18 kommentarer:

Pennelina sa...

Så kloka ord!

Min mans mormor var senildement och blev tillslut inlåst på ett boende för dementa. Ibland lyckades hon smita i alla fall och vi oroade oss för att hon skulle dra till skogs. Hon hade gjort det tidigare, för hon tyckte om att plocka bär.

Jag såg hur detta slet på framför allt min svärmor och hur hon sökte tecken hos sig själv... Nu dog hon i magcancer när hon var 68 år, så vi kommer aldrig få veta om hon ärvt sin mor.

Det är inte lätt detta, men jag tror du har gott av att memorera den dikten - för den kommer vara till stor hjälp för dig i stunder då ingen annan finns hos dig.

Många kramar från Pennelina

Osloskånskan sa...

Det går sej till, Imse. Det gör det, ska du se.

Bloggarmorsan sa...

Är du "ensambarn"? Du verkar så själv i detta jobbiga.... Jag tror inte att det går att föreställa sig känslan av att behöva bli mamma till en förälder. Både du och jag har mött dessa dementa människor i vår profession... Men att tackla det som privatperson.... Jag avundas inte situationen. En varm kram kommer från Helena

Bibban sa...

Hej Imse, den där dikten påminner mig om en blomsterhandlare i vår stad. han var frireligiös och gick troget till kyrkan. En dag var det någom som såg honom lägga in en stor pris snus. personen i fråga sa: men snusar du som är så religiös, han svarade: Det där är mellan gud och mig, så bry dig inte !! Bra va
Kram

Marie s sa...

Klok kvinna, kloka ord !
:-)

UllaJohanna sa...

Så klokt!
För till syvende och sist är det nog mellan Gud (eller den högre makten eller vad man vill kalla det) och dig/mig...

Znogge sa...

Det är tufft att inte ha några syskon att dela det med. Jag förstår om du blir väldigt ensam i det...

Kram!

Cici sa...

Ja det är jobbigt när ens föräldrar blir sjuka. Jag hade turen att ha två systrar att dela bekymren med. Att vara ensam är tungt!
Min svärmor tynade bort i Alsheimer och på den tiden drogades de besvärliga patienterna ner. Det var inte roligt!
Vackra ord att ha som rättesnöre genom livet, men kanske inte helt lätt att följa.

Brandon Lee sa...

Hmm,.jag skulle vilja påstå att det är mellan du och dig själv,.vill man ha en gud i det hela finns den väl inom en. Ha det bra.

Okki sa...

Kloka ord av en klok kvinna!

Pinglan sa...

Det var en fin dikt!
Önskar dig en skön dag!

Pinglan sa...

Det var en fin dikt!
Önskar dig en härlig dag!

Anonym sa...

Kan förstå känslan. Minns min egen mor och hennes sista år i livet... Det var som att både finnas och inte finnas, att kastas mellan då och nu, att skratta och gråta - ibland utan att riktigt förtå varför.
Varma kramar!

Filifjonkan 1 sa...

Hej Imse. Ja visst är det en svår omställning Min vandring på den vägen har just börjat mycket som man måste förändra och göra så bra som möjligt så man inte efteråt ångrar något det går ju inte att göra om!Sen den stora tomma känslan att inte ha det gensvaret man alltid haft man förlorar en bit av sin trygghet,,en bit i taget men man måste igenom så bra det nu går. Moder Thereses lilla dikt/vers är så sann hon visste Kämpa på du

Helga sa...

Åh, så klokt och fint skrivet!!!

Min svärfar hade alzheimers och det är en grym sjukdom...

Pia sa...

Tungt att ensam få ansvara för din mamma!! Tänker på dig! Kram!

Eva sa...

Här kommer en stor styrkekram till dig från mig! Kan föreställa mig hur du har det...
KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMMM!!!!!!

Nonna sa...

Så kloka ord dessa har jag aldrig hört förut. Ja som du vet har jag ju varit i den där cirkusen med min mor och det är tufft, energikrävande och oroligt.
Sköt om dig lilla Imse vi behöver dina kloka ord!
Kram NOnna