onsdag, augusti 12, 2009

Sagan om ringen

Jag trodde i min enfald att både mannen och kvinnan, vid sin förlovning, ger varandra varsin ring. Ja, åtminstone var det så vid min förlovning, någon gång på senare stenålderstid.
Men både Daniel och Jonas förefaller ringlösa.
Möjligen hade paren inte råd att köpa två ringar, för det ser inte ut att vara de billigaste exemplaren, som pryder sessornas fingrar.

Det var lite annat för oss stofiler, som firade förlovning och bröllop på 70- och 80talet.
Då skulle det nämligen vara billigt. Och enkelt. Något storslaget prinsessbröllop var inte att tänka på.

Bröllopsmiddagen skulle man röra ihop själv hemma i köket och dansmusiken spelades in på kassettband. Sen släpade man iväg mat och stereoanläggning till den för kvällen enkla, hyrda lokalen.
Tårtorna beställde jag från ett bageri, annars var det hemlagat för hela slanten.

Brudklänningen var naturligtvis hemsydd, av den blivande brudgummen! Jo, det är sant!
Den var lång, vit, enkel och väldigt vacker. Till det hade jag en vit hatt och ett par långa vita handskar.
Handskarna hade jag designat och konstruerat själv, genom att sy ihop ett par korta vita vantar med ett par vita knästrumpor av spets!

Vigselringen var av tunnast tänkbara guld. Numer har jag låtit göra en ring av förlovningsringen och vigselringen. Trots det ser den ut som en liten, tunn ring!

Men det är väl tur att tiderna ändras. För hur skulle det ha sett ut om Jonas och Daniel fått lov att sätta sig vid symaskinerna för att sy klänningar till sina brudar!

10 kommentarer:

Susjos sa...

Mina ringar är också mycket tunna,bra tips att göra dem till en...
Så din make sydde brudklänningen??!
My god!

Pia sa...

Jag tycker att det sista, med att de skulle sy brudklänningarna, hade kunnat bli riktigt roligt!! Undra vad de hade för betyg i syslöjden?! ;o)
Har du testat théet??
Kram på dig!

Anders Jacobsson sa...

Eller gör som jag. Man kan gifta sig en gång till med oerhört tjockare ringar.
Själv hade jag trea i syslöjd och tvåa i trä. Jag skulle lätt fixa en fin bröllopsklänning. Om bruden, brudgummen, prästen och alla gästerna var gravt synskadade. Ha en härlig dag!!

Vicke sa...

Det hade jag inte tänkt på, att dom inte bar ringar menar jag

Mofsan sa...

Haha jaaa de skulle sy dem tycker jag! Nytänkande och galet roligt. Jag tycker nog att båda ska ha ring. Bandet som binder dem tillsammans liksom.

Znogge sa...

Vi gifte oss 1986 och hade ett ganska traditionellt bröllop. Trerättersmiddag beställd, vacker lokal, svärmor sydde brudklänningen, håret fixade jag själv, beställda blomsterdekorationer och dans till stero.

Min syster gifte sig för två år sedan och hade ett väldigt fint och lyxigt bröllop. Dels låg det i tiden, dels hade de en mycket bättre ekonomi än vad vi hade och kunde med lätthet ta en sådan stor kostnad.

Men vi var båda överens om att lyckan blir inte större av det ena eller andra. Man ska ha det som man vill ha och har råd till för det går nämligen extremt mycket mode i bröllop!

kloktok sa...

Det är bara att konstatera att kungligheter inte har samma privilegier som "vanligt" folk... Hmm, kasnke skulle uttryckas tvärtom!;P

Å du, att göra animationer var inte så svårt tack vare Vickes instruktioner på hans blogg.
Om du har jobbat i Adobe Photoshop så skulle du känna igen hur du använder programmet GIMP... Fast det vet jag ju inte om du har gjort!:-)

Ha det gott & sköt om dig.
MVH & kram

Åsa! sa...

Tycker absolut att de där prinsarna ska sätta sig vid symaskinen!

Anonym sa...

Här är en till som står inför faktum. Ja inte bröllop då, men vi håller på att försöka hitta ringar till förlovning.

Eftersom vi båda är av det mer bohemiska slaget, är det inte fråga om några konventionella grejer. Nänä...här ska det bli Kalevala och i silver, hade vi tänkt. Tors Hammare kommer förmodligen inom snar framtid att pryda både honom och mig.

Vi är nog inte som de flesta andra.

Men hysch...det är inte officiellt ännu, bara så du vet vännen.

Kramelikram!

amlor sa...

Det lät som ett underbart bröllop, förutom att du fick göra maten.

Läste att det är en kontinental sed att grabbarna inte bär förlovningsringar numera. Den tar dom på först vid bröllopet.

Må gott!
Kram :-)