Tjuvstart

Imorgon åker jag hit! Tjuvstartar genom att lyssna på lite Kitaromusik.

Tänk om jag valde fel!

Det är inte klokt vad fort saker och ting händer. Nu har jag fått flera jobberbjudanden från och med nyår, när mitt vikariat går ut. Tyvärr har jag knappt inte fått någon betänketid, utan svar skulle lämnas på stört.
Men nu har jag bestämt mig för att fortsätta inom hemsjukvården, fast i ett nytt distrikt. Det är också i centrala staden, fem minuters cykelväg.
Det bästa är att det inte ingår något äldreboende, utan det är enbart hemsjukvård. Inte för att jag har något emot de äldre som bor på ett äldreboende, utan det är arbetssituationen med brukare både "inne och ute" som är jobbig.

Jag hade ju egentligen tänkt tacka ja till arbetet inom psykiatrin, men nu blev det så här. Efter operation övertalning. Hoppas att jag valde rätt!

7 saker om mig

Jag har blivit utmanad av Znogge. Jag ska skriva 7 alldagliga och/eller knäppa saker om mig själv och sen utmana 7 andra personer att göra samma sak.

1. Jag har haft hissfobi, men det är nästan helt borta. Åker de flesta hissar obehindrat nu.

2. I 20-årsåldern stack jag iväg ensam på en resa. Den gick till New York, Los Angeles, San Fransisco och Hawaii. Idag skulle jag nog inte våga ensam på en sån resa.

3. När jag var cirka 10 år, kom jag tvåa i en sångtävling. Priset var en bussresa till Stockholm, med besök på Nalen. Där spelade Tages och Ola&Janglers. Tänk att mina föräldrar vågade skicka iväg mig på det.

4. Jag har åkt häst och vagn, under en vecka i Orsa Finnmark.

5. Jag har gjort flera flottfärder. Under en vecka åkte jag flotte på Klarälven. Jag har åkt på en liten bambuflotte, ner för en vild flod i norra Thailand. Och jag har åkt gummiflotte på en flod i Mongoliet.

6. Jag har svårt att säga nej. Tar på mig alldeles för mycket jobb och uppdrag. Sen mår jag dåligt på grund av stress.

7. Jag drömmer om att åka till Afrika och titta på bergsgorillor.

Det här blev ju nästan en reseutmaning. Och det är ju bland annat det som är knäppt med mig. Jag älskar resor. Gärna till ovanliga ställen.

Nu kan jag inte välja ut 7 stycken bloggare, utan vem som helst som har lust, får gärna göra utmaningen.

Måste gilla läget

Jag har varit till läkare och fått det bekräftat att det sannolikt är artros jag har i mina leder. Generell artros, vilket innebär att så gott som alla leder är drabbade.

Jag har ju fått höra det några gånger förut också, men jag har liksom inte accepterat diagnosen. Jag vet inte om det beror på att min mamma också är hårt drabbat av artros och numer är nästan orörlig. Vem vill bli som sin mamma? Inte jag.

Sen har jag alltid förknippat artros med väldigt gamla människor. Men min ledvärk började för många år sedan. Inte vill man då tro att det är åldersförändringar, som man är drabbad av.

Nu har dessvärre vår äldste son, 23-åringen, förmodligen också drabbats. Så då är det nog bara att ge upp och inse fakta. Det här är en ärftlig variant, som för varje generation har gått längre ner i åldrarna.

Det finns ju ingen direkt behandling, förutom värktabletter. Man kan operera, men som doktorn sa, man kan inte operera hela kroppen. Jag ska fundera på saken och i sånt fall välja vilken led som är värst.
Sen bör jag använda stödbandage, ortoser, till fotleder, knän och handleder. För i och med att brosket försvinner, så blir lederna instabila, vilket leder till att musklerna får jobba väldigt mycket. Det är också förklaringen till att jag är så trött jämt. Det här muskelarbetet är extremt uttröttande.

Nu måste jag lära mig att acceptera min diagnos, gilla läget, helt enkelt.
Fast lätt är det inte.

Res med mig

Jag vill resa! Har precis suttit och tittat igenom mina foton. Drömmer mig bort. Vill uppleva natur, spänning, nya miljöer och annorlunda kulturer.

Här följer ett axplock från några av mina resor:

Mongoliet, så annorlunda, så enastående vackert. Hästar, natur och givmilda människor.

Kina, muren och alla sevärdheter. Stort och mäktigt.

Prag, charmigt, mysigt. Stor, liten stad.

Italien, Markusplatsen i Venedig. Alla duvor, kanalerna, de fuktiga husen. En märklig stad. Unik.

Men Sverige går bra, det med. Till exempel Dalhalla. Exotisk skönhet mitt i Sverige.

Klicka på bilderna.

Jag vill åka nu!

50 år är ingen ålder

Här kan ni läsa om några glada födelsedagsbarn.
Och som sagt, 50 år är ingen ålder. I alla fall inte på en Smurf!

Så blir man snäll

Jag läste att man blir snäll och vill ge bort presenter, om man håller i en varm kopp.
Hmm, jag får nog servera min snörvlige man en kopp honungsvatten nu. Och ta en själv också, för den delen.
Tänk vad snälla och givmilda vi kommer att bli!

Sen ska vi titta på filmen "Babel". Gillade upphovsmakarens förra filmer, "Älskade hundar" och "21 gram".
Sen medverkar ju Brad Pitt i filmen, inte helt fel sällskap en lördagkväll.

Idoltrams

Jag förstår inte varför alla Idoldeltagare ska likriktas? Varför ska de stylas och göras om och låta och se likadana ut?
Varför får de inte behålla sin egenart och utveckla den? Självklart kan inte en soulsångerska konkurrera mot en gladpoppare, eftersom teman och styling går just i den riktningen.
Och en innerlig och känslofull sångerska som Anna har inte heller mycket att hämta.
Just Anna är en artist som jag skulle vilja se mycket, mycket mer av.
Men det ska vara den Anna som uppträdde den första gången.

Jag vinner

Nu har jag varit förkyld i sex veckor. Det känns som ett normalt tillstånd numer.
Igår insjuknade maken i en ordentlig förkylning. Och ni vet ju hur det är när en kille är förkyld.
Men jag tror inte att han slår mig i det här fallet. Den här kampen vinner nog jag.

Och just nu hör jag att någon vunnit en miljard på lotto i Italien. Det är den riktige vinnaren!

Dumt så dumt

Jag förstår att bonden Magnus inte har funnit kärleken tidigare. Med den människosynen. Att påtala att TV-dejten är knubbig och har glasögon och att det är lätt att gå ner några kilo, är faktiskt mer än lovligt dumt.
Vem tusan vill tillbringa sitt liv med en sån man?

Nu kommer kvartlivskrisen

Nu läser jag om kvartlivskrisen. Om människor som bränner ut sig, redan i tjugoårsåldern.
När jag tänker efter, är det kanske inte så konstigt att sånt händer. Vi lever i ett hårt tempo, inte minst människor mellan tjugo och trettio. Det är då allt ska ske.
Utbildning, skaffa arbete, göra karriär, träna, hitta kärlek, resa, skaffa barn, inreda ett hem osv.

Sen ska man vara nåbar, överallt, hela tiden. Unga människor går omkring med en mobiltelefon, oftast i handen. Tittar sig inte ens omkring, utan stirrar rakt ner i telefonen.

Jag tror inte att det är bra. Jag tror att hjärnor behöver vila ibland. Behöver få tystnad. Behöver få intryck från naturen och naturens ljud.

De största kraven på oss, är det vi själva som ställer. När vi är så kravfyllda, orkar vi inte ta emot krav från omgivningen. Vi är så fyllda av det vi anstränger oss för att göra och leva upp till, att det rätt som det är tar tvärstopp.

Det är då, vid tvärstoppet, som vi måste stanna upp. Ta ett steg bakåt. Bestämma sig för att det här inte går längre. Att det nu är upp till mig själv att dra i nödbromsen.
För att inte köra ända in i väggen!

Samson

Mjukt och stilla. Så vackert.