Spartips för den resesugne

Idag har jag lånat ut min blogg för lite spartips.

Drömresan ser ut att vara långt borta när spargrisen är tom, men hur kan vi spara i vardagen för att äntligen få råd? Sista minuten är ett billigt alternativ, och här är några tips på enkla saker man kan göra för att skrapa ihop till reskassan.

Först och främst: gör en budget. Det är inte förrän man vet hur ekonomin ser ut, som man kan börja fundera på var pengarna kan tas. Bestäm också vart du vill åka och kolla vad det kostar ungefär, så att du har ett tydligt mål framför dig. Om du tycker det verkar krångligt eller svårt att göra en budget finns det mängder av praktiska och enkla mallar att ladda ned på Internet och dessutom riktlinjer för vad ett hushåll i genomsnitt lägger på olika saker. Det hjälper dig att se om du lägger lite för mycket pengar på något utan att tänka på det.

Har du också tänkt att du har för mycket saker? Slå två flugor i en smäll: rensa bland prylarna och tjäna pengar! Det finns säkert saker i gömmorna som du kan sälja till någon annan i stället för att de ligger och "skräpar" hos dig. Leksaker, spel, böcker, kläder i bra skick, kanske någon möbel eller prydnadssaker som ändå aldrig får stå i hyllan. Sälj dem online eller hyr ett stånd på någon loppmarknad för en dag.

Barnkläder är dyrt och de växer ju ur dem så fort. Byt med vänner och bekanta om ni har barn i lämpliga åldrar eller gå på barnmarknad och sälj eller fynda fina kläder och leksaker till vrakpriser.

Håll koll på mataffärernas extrapriser och planera middagarna. Många mataffärer har recept för just veckans erbjudanden, och genom att göra en veckomeny undviker du de där onödiga små extraköpen i den dyra närbutiken eller hämtpizzan i brist på fantasi. Det tar dessutom mindre tid att både handla och komma igång med matlagningen, när du redan vet exakt vad du ska göra. Så slipper du dessutom ständigt fundera på frågan "Vad ska vi äta?".

Köp större förpackningar, av till exempel kött, och gör storkok som kan frysas in. Det finns mängder med maträtter som går alldeles utmärkt att frysa. Gör några varianter med samma basvara och servera med olika tillbehör, så tröttnar du inte på att äta samma mat hela tiden. Frys in i lagom portioner och ta med till jobbet. Laga en vegetarisk middag i veckan, så sparar du både pengar och miljö.

Gör det till en vana att lukta och smaka på mat innan du slänger den bara för att bäst före-datum har passerats. Mat håller i allmänhet betydligt längre än man tror, och du sparar både pengar och miljön genom att vara noga med att bara slänga sådant som verkligen är dåligt. Om du tinar mat i kylen drar du dessutom nytta av kylan från det frysta och sparar på elen.

Ett annat högaktuellt spartips är att se över dina abonnemang och tjänster, till exempel elbolag och telefoni. Stäng av alla apparater på standbyknappen och släck efter dig när du lämnar rummet, så sparar du snabbt några kilowattimmar. Pengarna du sparar kan du sätta undan till nästa års resa redan nu.

Paris-så blev det

Shoppat i Paris

Eiffeltornet var stängt

Okänd glad man

Jag har en särskild begåvning eller vad man nu ska kalla det. För det är nämligen så att jag alltid somnar när jag sätter mig i en farkost som rör på sig. Det kan vara i en taxi, en buss eller ett flygplan. Ja, så länge jag inte kör själv förstås. Men dylika fordon kör aldrig jag.

Alltså har jag nu sovit mig igenom flygresan till och från Paris. Mitt resesällskap tycker i allmänhet att jag är ett mycket tråkigt sällskap. Det var speciellt uppenbart när jag sov mig igenom en bussresa till Italien. Och till Skottland.

I Paris mötte oss solen. Sen gömde den sig. Och släppte fram regnet istället. Så i ett regnvått Paris har vi vandrat ohyggligt många steg. Affärer har besökts, men någon shoppinggalning är jag inte, så mitt fynd blev enbart ett par kängor. Gröna Dr Martens. Supersnygga!

Eiffeltornet skulle också besegras, men dessvärre var det stängt på grund av halkrisk. Vi nordbor kan tycka att det är en aning fånigt att stänga något på grund av halka, men det hjälpte inte. Stängt var och förblev det.

Judiska museet besöktes också. Medföljande maken kan inte riktigt förstå mitt intresse för gamla religioner och för problematiken i Israel med omnejd. Han tyckte att det besöket kändes rätt onödigt.

I museishopen inhandlade jag ett halsband. Det var mitt andra shoppingfynd i Paris.

En kväll tillbringade vi på det berömda Moulin Rouge. Där bjöds det på dansande barbröstade, långbenta damer. Och champagne. Ja, bjöds och bjöds. Det är inte med sanningen överensstämmande precis. Hutlöst dyrt var det. Jag kunde tycka att det besöket var aningens onödigt.

Jag hade kunnat dansa barbröstad, dock ej långbent, för maken, för en betydligt billigare penning.

Mycket mat och vin har intagits förstås. Både gott och lite mindre gott. Den franska maten verkar vara befriad från mjölkprodukter, för min mjölkallergi har inte besvärat mig alls. Ostar avstår jag alltid ifrån.

Dock kan maken tycka att mina matvanor är något ansträngande, då jag inte vill ha "såsig" mat. Åt till exempel lax med pasta, som dröp av någon slags sås och det tyckte jag var riktigt läbbigt. Jag vill ha "torr" mat, med mycket grönsaker. Gärna massor med gröna blad.

När jag sen började äta upp myntabladen i Mojiton, som jag drack sista kvällen, då fick maken liksom nog.

Nåja, nu är jag tillbaka i hemmets lugna vrå, vädret är lika dystert och deprimerande som tidigare. Katten Isai har levt studentliv i Stockholm under helgen och även han verkar uppskatta att komma hem.

Paris nästa

Jag har tills för något år sedan, varit galen i att resa. Men så upphörde mitt reseintresse helt plötsligt. Blev mättad på något sätt.
De två senaste somrarna har det blivit korta bilturer här hemma, istället för utlandsresor.

Nu börjar jag känna en liten, liten reslängtan igen. Så en weekendresa till Paris står nu på programmet. I början av december.
Får se om den trippen kan väcka reslusten till liv igen.

I veckan är det en annan tripp som står på tur. Till huvudstaden. På tisdag åker hela min enhet iväg på två dagars planeringskonferens. Med hotellövernattning.
Sånt kan vara roligt och kreativt.

Imorgon väntar en annan stor händelse. Ja, inte för mig, men väl för kattpojken Isai. Han ska nämligen till veterinären. För kastrering.
Så i framtiden är det bara mattegos som gäller, för den stiliga katten.

Bildbevis från helgen

Lördagen i Strömstad bjöd förstås på en hel del bilåkning. I karavan åkte vi, ett 30-tal Citroen 2cv, omkring på småvägarna i trakten.
Huvudmålet för resan var Svinesundsbron. Tillsammans med ett par representanter från Trafikverket, fick vi köra in på en liten väg nedanför bron. Där fick vi så en liten föreläsning om brons tillkomst.
Sen bjöds det på klättring inne i brobågen, 95 m öh. Uppe på toppen fanns en liten lucka, där man kunde sticka ut huvudet och titta på utsikten. Det fanns även en lucka till vägbanedelen, som man kunde klättra in i.
Själv klättrade jag inte ända upp. Tack och lov för det, har fortfarande träningsvärk efter alla trappsteg.
Bron är väldigt originell, med sin båge placerad i mitten. Brons utseende och konstruktion är resultatet av en arkitekttävling.
Efter broäventyret fortsatte karavanen till Krokstrand, för ett lunchstopp.
Här gör vi ett stopp vid en stor gravsättning från järnåldern.
Och här har vi 3 mossiga fornminnen!

I ärlighetens namn måste jag säga att jag inte såg mycket av själva Strömstad. Det får bli en annan gång, jag åker gärna tillbaka.

Hemfärden gick över Svinesundsbron och en bit in i Norge. Sen fortsatte vi genom Värmland. Vattnet hade runnit undan och vägarna var farbara igen.

Den lilla gröna bilen gick som en klocka. Som vanligt.
Människorna som var med, kan jag väl beteckna som något nördiga. Det blir väl så, när man ägnar sig helhjärtat åt ett stort intresse.

Vad som är speciellt och roligt, är att dessa bilar används, så mycket som möjligt. Det är inte frågan om några glänsande utställningsbilar. Tvärtom, gärna lite skavanker i utseendet, det visar bara på att bilen är funktionell och används mycket.

Slappar i Strömstad

Nu är jag i Strömstad. Ska spendera hela helgen i denna västkustska stad. Anledningen till att jag är här stavas Citroen. Liten och grön är den. Och går som en klocka.

Mannen i huset ska nämligen på Citroenklubbens årsmöte och eftersom han gjort vissa uppoffringar (delar ju hus med en katt numer), så anser han nog att det är paybacktime för mig.

Jag brukar aldrig följa med på bilaktiviteter, men denna gång ville han ha sällskap med sig. För alla andra brukar ha sina respektive med.

Och Strömstad lät ju rätt okey, så jag svarade ja. Min tanke var ju förstås att kunna tillbringa en del tid på stranden, i solen. Men nuvarande väderlek ger inte mycket hopp om något slappt strandliv, även om solen faktiskt tittar fram just nu.

Isai är förstås med. Han har blivit riktigt berest och finner sig snabbt tillrätta på ett nytt ställe.

Ikväll blir det grillning vid stranden och imorgon står en guidad tur vid och på Svinesundsbron på programmet. Årsmötet på eftermiddagen hoppar jag över. Istället räknar jag med lite strandtid. Sen är både Isai och jag förtjusta i skaldjur, så det ska vi nog förse oss med.

Dalatrippen

Middagsdags i björnparken

Ståtlig sibirisk tiger

Vilken syn! Tigrar i en svensk skogsbacke

Bästa lilla tigern Isai, med tigerkompis

Nu är minisemestern i Dalarna avslutad. Det har gått förvånansvärt bra, att resa med lilla Isai. I början protesterades det dock vilt, men sen var det som om Isai resignerade. Han tänkte förmodligen att det är väl bara att gilla läget. Att det är så här livet kommer att vara, varje dag på väg till ett nytt ställe!

Första stoppet på resan blev Gesunda, där höjdpunkten förstås var turen med linbanan upp till Gesundabergets topp. En helt sanslös utsikt, bjöds det på från bergets topp.

Nästa dag gick resan till Orsa. Där hittade vi ett underbart boende på Fryksås fäbodar. En liten stuga, som bjöd på många spännande vinklar och vrår för en nyfiken liten katt.

Sen besöktes björnparken. De nyinflyttade leoparderna såg vi inte skymten av, däremot visade sig brunbjörnarna, isbjörnarna och de imponerande sibiriska tigrarna.

Sista natten på resan spenderades i fängelse! Jo minsann, det är sant. I Falu fängelse, som numera fungerar som vandrarhem. Så fängelsevistelsen var högst frivillig och väldigt kortvarig.
I falutrakten besöktes också orterna Torsång och Ornäs.
En liten nostalgitripp blev det, då det är min pappas hemtrakter.

Idag blir det en lugn dag på landet. Men en speciell dag är det. För det är min födelsedag!
Hipp, hipp!

Semesterplaner

Så här semestertider funderar man naturligtvis på, hur man ska spendera semestern detta år.

Eftersom jag väntar tillökning lagom till semesterstarten, i form av den profetiske katten Isai, så blir det ingen lång resa i år.
En biltur Siljan runt, är vad som planeras. Hoppas att det lilla livet inte har anlag för åksjuka.

Annat var det för fyra år sedan, då åkte jag Transsibiriska järnvägen till Kina. Bilderna ovan är från den resan.
Det var en fantastisk resa, med ett underbart stopp i Mongoliet under några dagar. Sen bjöd ju naturligtvis Kina på mängder med sevärdheter.

Men i år som sagt, blir det Dalarna och där är det nästan lika vackert som i Kina. Funderar du på en Kinaresa, så finns det en informativ sida här.

Sen åker lilla Isai och jag på scoutläger. Eftersom jag har tröttnat rejält på tältlivet, så har jag hyrt en liten stuga till oss två i Tivedsskogarna, söder om Askersund.

Det finns många skrönor om rövare, just i dessa skogar och jag hoppas att det bara är skrönor.
För den lilla kattkraken är nog inte mycket till vakthund. Möjligen att hans utseende, med de stora öronen, kan skrämma en och annan rövare på flykten!

Kanske en flygtur

Sitter här och slösurfar på internet. Som vanligt då, tänker väl min man. Åh, vad får han det ifrån? Som om jag....

Nåja, jag kan väl hålla med om att det är en favoritsyssla.

Just nu funderar jag på om jag ska beställa någon resa eller inte. Har funderat på en kortresa nu i vår. Senaste funderingen gick till Island. Jag har varit där en gång förut och skulle gärna åka tillbaka dit.

Skulle ge mycket för att få bada i Blå Lagunen igen. Behöver något uppiggande, känner jag och det vore något för både kropp och själ.

Det har gått åt så mycket energi till arbetet den senaste tiden.
Jag har ju varit projektanställd på en tjänst, som jag har stormtrivts med och nyligen fått besked om att den tjänsten blir permanent och att jag får den.
Jag är överlycklig för det och nu kan jag äntligen koppla av oron inför framtiden, vad gäller jobbet.

Så en liten resetripp kanske vore på sin plats?

Reslig

Denna vår har jag ingen resa inbokad. Vilket är ovanligt. Men av någon anledning har jag inte varit resesugen, vilket också är ovanligt. Det har väl aldrig hänt förr.

Maken, som inte alls delar mitt reseintresse, har säkert glatt sig åt att slippa höra tjat om eventuella resor och resmål.

Men så idag, helt nyss, så kände jag att en resa skulle sitta fint. Helst skulle jag ju då vilja störta iväg omgående. Åka imorgon.
Fast så blir det inte. Jag har inte planerat in något semesteruttag i vår och vet inte ens om maken kan ta ledigt.

Men kanske, ett par dagar, eller så. En storstadssemester. Paris till exempel, under några dagar. Paris om våren, vem kan motstå det? Min man möjligen. Eller Amsterdam.

Dags att börja operation övertalning.

I mina drömmar

Idag hade jag tänkt mig att det skulle bli den stora städdagen. Har jag börjat städa? Ja, det har jag faktiskt. Jag har till exempel städat min inkorg, som var belamrad med allehanda mail, som jag inte ens hade kommit mig för att öppna.
Sen har jag städat köksbordet. Som var precis överfyllt av tidningar och annat krafs.
Att det sen är ett helt hus, som borde dammas, dammsugas och skuras är en helt annan sak.

För jag har nämligen börjat drömma mig bort igen. Känner reslusten pocka på. Gick in och tittade på mina foton från Mongoliet och känner att jag vill tillbaka dit.
Mongoliet är landet med det stolta folket och den oförstörda naturen. Med miljontals vilda hästar. Där pojkarna sätts upp på hästryggen i treårsåldern och i princip aldrig går ner därifrån. Att se en man rida i vild galopp över den mongoliska stäppen är en syn man aldrig glömmer.

Mongoliet var ett enormt rike, världshistoriens största, under Djingis Khans ledning på 1200-talet.
Efter det har landet stått under både kinesiskt och sovjetiskt styre. Demokrati infördes 1992.
Det sägs att det är Mongoliets spännande historia, som har format folket där, till den stolta och unika folkgrupp det är idag.
Den religiösa tillhörigheten är blandad. Det utövas bland annat schamansim, buddhism och islamsk tro. Under kommunisttiden 1921-1990 var förstås all religiositet förbjuden. Tusentals munkar dödades och fördrevs från sina kloster.
Idag visar mongolerna stolt upp sina kloster igen och både schamanska och buddhistiska riter får man som turist ta del av.

Naturen är något oerhört speciellt. I norr är det stäpplandskap och höga bergskedjor. Inga riktiga vägar. Vi färdades med en skranglig buss, rakt ut i landskapet. Den växtlighet som man möttes av var helt fantastisk. Enorma mängder vilda blommor. Och så förstås alla dessa vilda hästar. Robusta, ganska små hästar. De påminner mycket om hästarna som finns på Island.
De går tätt ihop i stora flockar. Även när man rider på dem, vill de gå tätt ihop.

I söder är det öken, Gobiöknen. Där finns det förstås mer kameler än hästar.

Idag bor de flesta i städer eller i byar, men en stor del är fortfarande nomadfolk. Som flyttar efter tillgången på betesmark.
De bor i sina vackert inredda jurtor, som de enkelt och lätt monterar och tar med sig till nästa ställe.
Jag känner som sagt att jag någon gång vill åka tillbaka dit. Om det blir nu eller senare i livet vet jag inte, men jag är övertygad om att det kommer att bli av.

Vackrare än vackrast

Tänk att den här rätt så anspråkslösa fågeln

kan påbörja en förvandling

och sakta utvecklas till något så enastående

vackert!

Klicka på bilderna, så blir de större.

Följ med till Skottland!

Det här är Heathergems, smycken med stenar gjorda av ljungrötter. Se länk i föregående inlägg.


Vacker ullsjal, som inköptes i Edinburgh.
Söt bil i Edinburgh.
Blommor i Pitlochry. I den lilla pittoreska byn bodde vi.
Urquhart castle, med Loch Ness i bakgrunden.
Blair castle.
Här görs och säljs whiskeyn Blair Athol.
Stolt påfågel, som vaktade slottet Blair castle.
Nessie, som vaktade Loch Ness.
Gulliga kor.
Några av alla 8 miljoner får!
Skotte som vaktar puben.
Skotte med säckpipa.
Skotte som viftar med kalsongerna, som förvarades i väskan, eftersom äkta skottar inte har något under kilten!
Gossarna i tyska fotbollsklubben S:t Pauli, delade vi hotell med i Tyskland. Det var inga dunungar precis. Tvåmetersbjässar hela bunten.
Tänk att få se vad de har under kilten! Fast jag har förstås svårt att tänka mig ett tyskt fotbollslag i kilt.

Klicka på bilderna, så blir de större och tydligare.

Skottland, tur & retur

Tänkte först ge en sammanfattning av Skottlandsresan. Bilder kommer så småningom i ett annat inlägg.
Skottland var ungefär som jag tänkte mig. Otroligt vackert och gemytligt. Vädret motsvarade också mina förväntningar. Ena minuten sol, nästa regn, nästa blåst osv. Fast skottarna själva, tyckte att det var väldigt fint väder, just nu. De är vana med värre.

Mycket att titta på, förstås. Gamla vackra stenhus, borgar och slott. Höga berg och djupa dalar. Fantastisk grönska. Och alla dessa djur. 8 miljoner får, finns det i Skottland, samt rara, långhåriga kossor.

När det gäller shopping, är det väl whiskey och ullprodukter, som är mest prisvärda. Vi gjorde ett besök på destilleriet Blair Athol. Där framställs en utsökt single maltwhiskey. Nu förstår jag varför jag aldrig har tyckt om whiskey förut. Jag har bara provat de billigare blendedsorterna. Det här var något helt annat.
Vi fick lära oss hur man ska dricka en single malt. Den ska drickas rumstempererad, men glaset ska gärna värmas ytterligare med händerna. Häll i ett par droppar vatten. Drick och njut!
Ha aldrig, aldrig is i! Det är nog dödsstraff på det i Skottland.

Något annat mycket vackert är Heathergems, unika smycken, där stenarna är gjorda av ljungrötter! Inte särskilt billigt dock, men jag var ändå tvungen att köpa några smycken.

Inhandlade också en underbar cape/sjal av ull.

Maten i Skottland var ingen höjdare! Rikliga portioner, men ingen finess alls i matlagningen.
Provade förstås Haggis. Det smakade pölsa. Innehållet avstår jag att redovisa.

Att resa med buss, till detta avlägsna land, är inget för veklingar. Nu är ju jag en sån och min hälsa har inte varit på topp.
Sockret har gått upp och ner, en gång for det ner i en dipp som skrämde slag på både mig och maken. Det blir ju lite si och så med tider och kosthållning, på en sån här resa.
Fick också besvär med mitt "friska" öga, redan i London, på uppvägen. Samma symtom som vid näthinneavlossningen, nämligen blixtar i synfältet. Då blev jag riktigt rädd. Men förmodligen var det en stor glaskroppsavlossning, denna gång. Ser mest sudd, prickar och slingor med detta öga nu. Som jag gjort med det andra ögat, sen näthinneavlossningen.
Ska till ögonläkaren nästa vecka.
I och med dessa besvär, fick jag tillbaka utslagen på armarna. Tror definitivt att de är stressrelaterade.
Innan resan ifrågasatte min läkare om jag verkligen skulle orka genomföra den. Jahadå, förkunnade jag glatt. Dum som en åsna, är vad jag är.

Och hur var det nu med skottarna och kilten? Jo, en kiltbeklädd herre berättade hur det stod till med den saken. Nämligen att en äkta skotte har ingenting, under kilten!
Mitt bildbevis kommer. Dock något suddigt och otydligt. I alla fall viftade denne herre med kalsongerna, som han förvarade i en väska, istället för på kroppen.

Hemma nu

Återbördad till hemmet, med en rumpa öm av allt bussåkande. Att åka buss till Skottland är inte att rekommendera, det ÄR långt! Gräsligt långt!

Utförlig rapport och tillhörande foton kommer endera dagen. Och ja, jag har svaret på den stora frågan. Tillika bildbevis! Allt tillkännagivet av en äkta skotte.

Ha det!

Nu får jag lägga bloggen åt sidan för ett tag, för här ska strykas och packas inför Skottlandsresan.
På fredag morgon bär det av.
Och är det så att ni under de närmaste veckorna, hör talas om en tokig svenska, som varit närgången mot skotska män, så är det bara jag som försöker ta reda på vad de har under kilten.

Om jag inte sitter i finkan i Skottland, så syns vi här om ett par veckor.

Ha det gott alla, sköt om er!

Snabbshopping

Eftersom jag snart ska göra Skottland osäkert, bestämde jag mig nyss för att inhandla några klädesplagg. Att springa i affärer är ingenting för mig. Springer hellre omkring på nätet.
Hittade denna kjol, samt den här T-shirten.
Beställde en fin sjal också, men där var jag lite för ivrig och läste inte innantill. Den var nämligen slut, upptäckte jag sen. Nåja, de kanske hittar nån gammal övergiven sjal på lagret, annars får jag klara mig utan. Eller rättare sagt, kan ju inte säga att jag har brist på sjalar. För det är något som inhandlas lite då och då.

Annars har jag nog kläder så jag klarar mig. Vet inte vad det är för väder i Skottland, men har fått för mig att det är blåsigt och kallt. Jag brukar vara expert på att ta med mig fel sorts kläder. Otaliga är de gånger jag fått inhandla både strumpor och tjocka tröjor på plats. Så den här gången ska jag gardera mig och ta med lite varmare kläder.
När jag var i New York, för några år sedan, höll jag på att frysa ihjäl. Så där inhandlades till och med långkalsonger. Och en fuskpälsmössa.
På Island köptes en tjock ullkofta, Den får nog följa med till Skottland.

Vad jag ska ha på mig på fötterna, är jag lite osäker på. Men det lutar åt att jag tar med mig ett par läderkängor, eftersom jag numer är så otroligt frusen om fossingarna. Ett par gympaskor och ett par lätta promenadskor, kan nog också komma till användning.
Några eleganta skor för kvällsbruk, är jag egentligen inte innehavare av. Så det är möjligt att jag måste inhandla ett par sådana.

Maken, däremot, lär nog inte göra en sån här noggrann planering. Kan tänka mig att han kvällen innan vi ska åka, öppnar garderoben och slänger ner det som hänger närmast i en väska. Möjligen att han tvättar något favoritplagg dagen innan.
Varför gör män det alltid så lätt för sig? Och vi alltid så krångligt?

Tjohej!

Jippie! Sockret har gått ned något. Jag känner mig bättre! Den nya tabletten tog nog skruv. Även magen känns bättre, så jag ska nog tåla dessa mediciner.
Har också förlikat mig med ett liv utan potatis. Men jag tänker äta potatis med andakt, vid särskilt högtidliga tillfällen. Så det så!

Nu har jag en jobbarhelg framför mig. Men eftersom jag inte känner mig halvdöd längre, så kommer det nog att gå bra.

Och om tre veckor åker jag till Skottland. Då ska jag kolla vad skottarna har under kilten!

Pitlochry

Äntligen! Har länge funderat på en resa till våren och nu är det bokat och klart.
Jag hade ju tänkt att jag aldrig skulle åka på en lång bussresa igen. Efter Italienresan.
Men vad har jag bokat nu? Just det, en lång bussresa!

Ja, ja, man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Så i slutet av april bär det av till Pitlochry i Skottland.

Maken, som vanligtvis inte är så begeistrad i resor, var förvånansvärt positiv.
Det är naturligtvis whiskeyn som drar!
Nåja, han får sin whiskey och jag får se sjöodjuret (förhoppningsvis), så blir alla nöjda.

The Dakota Building

Ni som svarade New York, Dakota Building och John Lennon på bildgåtan i förra inlägget, har alldeles rätt. Marie S var först med det rätta svaret.

Här kan ni läsa ett gammalt inlägg, om en resa till just den staden. Det är snart två år sedan jag var där. Skulle gärna åka tillbaka, för det finns som sagt mycket att titta på.

7 saker om mig

Jag har blivit utmanad av Znogge. Jag ska skriva 7 alldagliga och/eller knäppa saker om mig själv och sen utmana 7 andra personer att göra samma sak.

1. Jag har haft hissfobi, men det är nästan helt borta. Åker de flesta hissar obehindrat nu.

2. I 20-årsåldern stack jag iväg ensam på en resa. Den gick till New York, Los Angeles, San Fransisco och Hawaii. Idag skulle jag nog inte våga ensam på en sån resa.

3. När jag var cirka 10 år, kom jag tvåa i en sångtävling. Priset var en bussresa till Stockholm, med besök på Nalen. Där spelade Tages och Ola&Janglers. Tänk att mina föräldrar vågade skicka iväg mig på det.

4. Jag har åkt häst och vagn, under en vecka i Orsa Finnmark.

5. Jag har gjort flera flottfärder. Under en vecka åkte jag flotte på Klarälven. Jag har åkt på en liten bambuflotte, ner för en vild flod i norra Thailand. Och jag har åkt gummiflotte på en flod i Mongoliet.

6. Jag har svårt att säga nej. Tar på mig alldeles för mycket jobb och uppdrag. Sen mår jag dåligt på grund av stress.

7. Jag drömmer om att åka till Afrika och titta på bergsgorillor.

Det här blev ju nästan en reseutmaning. Och det är ju bland annat det som är knäppt med mig. Jag älskar resor. Gärna till ovanliga ställen.

Nu kan jag inte välja ut 7 stycken bloggare, utan vem som helst som har lust, får gärna göra utmaningen.