Djupdykning

I morse gjorde Isai en toalettdykning. Ner i den ospolade toaletten for han med ett skutt. Själv stod jag framför spegeln och begrundade den bild som mötte mig där, då jag hörde plumset. Jag vände mig om och såg den förvånade katten. Med ett raskt handgrepp lyfte jag upp honom ur toaletten.

Givetvis for han som ett skott ut i hallen, blöt och dann. Matte rusar efter och greppar den kissvåta kissen, återvänder till badrummet och stoppar bryskt ner honom i handfatet för renspolning.
Detta uppskattas inte av kissen, som efter en kort brottningsmatch snart är på språng igen.

Learning by doing, är ju någonting som vi praktiserar inom scoutingen. Huruvida Isai har lärt sig någonting av denna djupdykning återstår att se.

Bildbevis från helgen

Lördagen i Strömstad bjöd förstås på en hel del bilåkning. I karavan åkte vi, ett 30-tal Citroen 2cv, omkring på småvägarna i trakten.
Huvudmålet för resan var Svinesundsbron. Tillsammans med ett par representanter från Trafikverket, fick vi köra in på en liten väg nedanför bron. Där fick vi så en liten föreläsning om brons tillkomst.
Sen bjöds det på klättring inne i brobågen, 95 m öh. Uppe på toppen fanns en liten lucka, där man kunde sticka ut huvudet och titta på utsikten. Det fanns även en lucka till vägbanedelen, som man kunde klättra in i.
Själv klättrade jag inte ända upp. Tack och lov för det, har fortfarande träningsvärk efter alla trappsteg.
Bron är väldigt originell, med sin båge placerad i mitten. Brons utseende och konstruktion är resultatet av en arkitekttävling.
Efter broäventyret fortsatte karavanen till Krokstrand, för ett lunchstopp.
Här gör vi ett stopp vid en stor gravsättning från järnåldern.
Och här har vi 3 mossiga fornminnen!

I ärlighetens namn måste jag säga att jag inte såg mycket av själva Strömstad. Det får bli en annan gång, jag åker gärna tillbaka.

Hemfärden gick över Svinesundsbron och en bit in i Norge. Sen fortsatte vi genom Värmland. Vattnet hade runnit undan och vägarna var farbara igen.

Den lilla gröna bilen gick som en klocka. Som vanligt.
Människorna som var med, kan jag väl beteckna som något nördiga. Det blir väl så, när man ägnar sig helhjärtat åt ett stort intresse.

Vad som är speciellt och roligt, är att dessa bilar används, så mycket som möjligt. Det är inte frågan om några glänsande utställningsbilar. Tvärtom, gärna lite skavanker i utseendet, det visar bara på att bilen är funktionell och används mycket.

Slappar i Strömstad

Nu är jag i Strömstad. Ska spendera hela helgen i denna västkustska stad. Anledningen till att jag är här stavas Citroen. Liten och grön är den. Och går som en klocka.

Mannen i huset ska nämligen på Citroenklubbens årsmöte och eftersom han gjort vissa uppoffringar (delar ju hus med en katt numer), så anser han nog att det är paybacktime för mig.

Jag brukar aldrig följa med på bilaktiviteter, men denna gång ville han ha sällskap med sig. För alla andra brukar ha sina respektive med.

Och Strömstad lät ju rätt okey, så jag svarade ja. Min tanke var ju förstås att kunna tillbringa en del tid på stranden, i solen. Men nuvarande väderlek ger inte mycket hopp om något slappt strandliv, även om solen faktiskt tittar fram just nu.

Isai är förstås med. Han har blivit riktigt berest och finner sig snabbt tillrätta på ett nytt ställe.

Ikväll blir det grillning vid stranden och imorgon står en guidad tur vid och på Svinesundsbron på programmet. Årsmötet på eftermiddagen hoppar jag över. Istället räknar jag med lite strandtid. Sen är både Isai och jag förtjusta i skaldjur, så det ska vi nog förse oss med.

700 meter

Kan ni tänka er hur de instängda gruvarbetarna i Chile har det? Att sitta fast därnere på 700 meters djup.

Jag tycker att det verkar obegripligt hemskt. Och som den sjuksköterska jag är, funderar jag förstås över männens hälsa.
Förmodligen blir de kvar där nere ända till jul. Det är en lång tid och hälsan kommer naturligtvis att svikta för många av dem.

Vad händer om någon får en hjärtinfarkt? Eller blindtarmsinflammation? Vad händer med tarmfunktionen? Hur löser de hygienskötseln?

Oj oj, det finns massor med frågor. Förhoppningsvis får vi svar så småningom.

Alliansen får VG

Det verkar som om Alliansen har tagit ett försprång i årets valrörelse. Men man ska inte ropa hej, förrän man gått över bäckenet. Allt kan hända.

För mig har det hänt sig som så, genom åren, att jag har bytt åsikt flera gånger. Jag har röstat på KD, på S, på V och på MP.

Sedan förra valrörelsen har jag gjort en svängom igen. Mer och mer har jag anammat den liberala politiken och i år blir det en röst på FP.

Efter förra valet fick jag katastrofkänslor och trodde att det skulle barka direkt åt skogen för Sverige. Men jag har reviderat mina känslor ett antal gånger och främst har jag uppskattat den ekonomiska politiken.

Naturligtvis finns det mycket som skulle kunna göras bättre, men jag ger ändå Alliansen ett väl godkänt i betyget.

Vad gör dom?

Jag kan tycka att årets valrörelse är aningen oseriös. Schyman eldar upp pengar, medan Jämtin vill ha könsneutrala toaletter, samt butlers i tunnelbanan.

Nu kommer nästa korkade förslag, clowner till äldrevården! Herregud, våra äldre som bor på särskilda boenden är faktiskt vuxna människor. De har uppfostrat dig och mig, de har arbetat som poliser, lärare, sömmerskor, författare, hantverkare etc, etc...
Men när de blir gamla, ska de tydligen behandlas som barn.

Igår såg jag Schyman vinna poäng åt Jimmie Åkesson i TV-debatten. Hur nedlåtande och föraktfull kan en politiker vara?
Hade en man betett sig som Schyman, mot en kvinna, hade tidningarna varit fulla med artiklar om härskartekniker.

Nej, jag efterlyser en sansad och seriös debatt. Där respekt visas för både mot- och medspelare och inte minst för oss väljare.

Hangover

Igår var det så dags för den årliga kräftskivan hos familjen O. Där begicks ett stort misstag. Av mig. Gjorde något jag aldrig gör annars. Drack mig otörstig på öl.

Tycker inte om öl. Men här serverades det i stora mängder. 50 l fanns närmare bestämt. Bryggt av en av festdeltagarna. Prisbelönt öl, känt i ölkretsar. Men vad hjälper det?

Nä, denna tant har tillbringat dagen såsom apan på bilden. Svärandes på att aldrig mer intaga icke omtyckbara drycker. De må vara hur prisbelönta som helst. I tants strupe ska de inte hällas.

Släkt med Jesus

Nu har jag äntligen kommit till skott och gjort det jag så länge tänkt. Jag har beställt en släktforskarkurs!

När det gäller min fars släkt vet jag att den kommer från Dalarna. Pappa föddes i Aspeboda, mellan Borlänge och Falun.

Min mors släkt däremot, har jag inte så stor koll på. Hon växte upp hos sin moster och hennes familj och inte förrän jag blev äldre fick jag veta att paret jag alltid kallat för mormor och morfar, inte var hennes biologiska föräldrar.

Så naturligtvis är jag lite nyfiken på hennes släkt, framför allt faderns, som jag bara vet namnet på.

För ett tag sedan hörde jag en intervju på radion, med en kvinna från Aspeboda. Hon hade forskat fram att hon faktiskt var släkt med Jesus! Kan ni tänka er det?
Med tanke på mina rötter i Aspeboda, så kanske.....Klart min vimsiga hjärna går igång på sånt.

Och ni vet ju att jag är oerhört intresserad av mellanöstern och har så varit ända sen skolåldern.
När jag såg en bild på Israels Sverigeambassadör, Benny Dagan, fick jag nästan en chock. Han är min far upp i dagen!

Så det ska bli spännande att se om jag har någon koppling till världens berömdaste jude eller om det kanske är så att jag härstammar från någon häxa i till exempel Tivedens skogar.
Förmodligen det sistnämnda!

Cornish på kornisch

Att vara utomhus, är ingen favoritsyssla för Isai. Det är med väldigt tveksamma steg, som han går utanför dörren.

Inomhus däremot, är han betydligt kaxigare. Det här är en ras som gillar höjder. Alltså klättrar han gärna så högt upp som möjligt. På kornischerna.

Ett annat favoritklätterobjekt är matte. Mattes tuttar. Där parkerar han sig ofta!

Bäst före

I en kommentar till mitt förra inlägg, tyckte Nonna att det var synd att ingen karl stöter på henne längre, så hon kunde få prova den där dräpande repliken om bocken i Gävle.

Jag kan bara hålla med. Bäst föredatum är passerat, så den repliken kommer nog till användning först när man börjar hänga på PRO:s danser. Vilket jag hoppas dröjer ett antal år.

På tal om PRO, så har jag två f.d. arbetskamrater, som båda är pensionerade sedan fem år tillbaka, men som lever ett ytterst aktivt liv.
Jag brukar gå ut och äta med dem ungefär varannan månad och får då långa rapporter om det vilda pensionärslivet.

Den ena jobbar för övrigt fortfarande som sjuksköterska, en eller två dagar i veckan, på annan ort. Hon fyller 70 år om en månad, men är fortfarande still going strong.

Den andra damen lägger sin tid på resor, det ena resmålet mer exotiskt än det andra.

Sen är det en massa andra aktiviteter, som de ägnar sig åt. Jag blir alldeles matt, när de berättar.

Själv lär jag väl få inleda min pensionärskarriär med att gå på danskurs. Om jag nu ska kunna gå på PRO-danserna. Och förhoppningsvis bli uppraggad av en karlslok och få dra till med den där om Gävle.

För dans är nämligen min svaga sida. En av dem. Musikalisk är jag, men att förflytta kroppen i takt med musik, är inte något som automatiskt följer med musikaliteten. I alla fall inte för mig.

Nåja det är ju ett tag kvar, rätt många år faktiskt, så några danssteg ska jag nog kunna lära mig till dess.

Tisdagsfräckis

När en kvinna står där i baren och softar med ett glas vin och det kommer fram en sån där kladdig karljävel som inte vill ge sig,

ska hon bara se karln i ögonen och lugnt säga:

-Du, jag tycker du ska flytta till Gävle!

-Varför det?, frågar han säkert förvånat.

-För där behöver dom en bock som ingen tänder på!!

TUT RUT

Jag har tidigare tyckt att Carin Jämtin, varit en rätt hygglig politiker. Av och till rätt klok, faktiskt. Men numer måste jag säga att hon förefaller ha tappat greppet om verkligheten.

Först föreslår hon att vi ska ha könsneutrala toaletter, undrar förresten om hon själv pinkar på sunkiga herrtoaletter?

Sen kommer nästa utspel. En butler i T-banan! Milde tid! Och det är inte första april idag. Jag har kollat almanackan flera gånger.

RUT-avdraget vill man avskaffa, som ger massor med arbetstillfällen och som ger till exempel pensionärer som inte är berättigade till hemtjänst, möjlighet att få hjälp i hemmet till humana priser.

Nä, istället ska Stockholmarna få TUT-avdrag, tunnelbanenära tjänster!

Men det finns faktiskt en värld utanför Stockholm, även om vissa politiker inte har förstått det. Och vi som bor i den världen, var ska vi till exempel lämna in vår tvätt? I bussgaraget och få BUT-avdrag, bussnära tjänster? Och nog får vi väl en butler på bussen också?

Nu tror jag att omvärlden skrattar åt Sverige och åt svenska politiker!