måndag, november 09, 2009

Istiden

Nu har ishinkstiden börjat! Under ett halvår framåt kommer nämligen mina fötter att vandra omkring i ishinkar. Ja, inte bokstavligen då, utan känslan. Känslan av att jag alltid har ishinkar på mig.
Det spelar ingen roll hur många ullsockor jag sätter på mig. Fötterna fryser så att det gör ont.
Naturligtvis förstår jag att det är diabetesen som orsakar detta fenomen, men det är inte mindre jobbigt för det.
Åh, vad jag skulle vilja borra ner fötterna i varm, mjuk sand!

11 kommentarer:

Znogge sa...

Usch så jobbigt! Jag har samma känsla fast då gäller det mina händer. Spelar ingen roll vad för sorts handskar eller vantar jag använder. Vi får hoppas på en mild vinter med andra ord.

Kram!

Charlotte sa...

Imse...tycker iaf att du sak kolla in LCHF-maten...vet att jag är en tjatig gammal kärring...
Men du kan kanske få lite mer bukt med din diabetes och kan nog med säkerhet säga att du blir varmare om fötterna...
För det är verkligan asjobbigt att kuta omkring med iskalla fötter!

Ha de´
Kramar!

Storarvid sa...

Du får fixa så'na där värmare man hade i lumpen. Det såg ut som en cigarett, man tände, den glödde man lade den i ett litet, ganska platt etui av plåt ca 5.6 mm tjockt och en yta som två tändsticks askar ungefär. Sedan kunde man lägga det under fotsula, på foten eller i vantarna. Värmde gått när man låg ute i 20 graders kyla uppe på kilsbergen mit i natten o det blpste på berrgstoppen... Tror de går att få tag på fortfarande, jättebra var dom.

Humlina sa...

Jisses ändå vad människor får "dras med" Inte visste jag att fötter kunde frysa så rejält av diabetesen, Hörs ju inte kul precis att du ska gå omkring i ishinhar på fötterna i 6 månader!!! Fy fasen så kallt!! Finns det verkligen inget som hjälper och lindrar.
Jo,vamare klimat förstås
och det enda jag förmår är att skicka en stor solvarm Kram

Nonna sa...

Det här tror jag ingen fattar som inte vet hur det känns. Det är som om inget hjälper, med mina ryggskador kom samma fenomen, kalla händer, armar och fötter o ben. Inte bara vanlig köld utan så isande kallt som om inget i hela världen skulle kunna värma upp kroppen mer. Jag har fingervantar då jag ligger och läser alltid tjocka ulliga saker på fötterna.
"Små biverkningar" kan det kallas det namnet myntades av en som inte har haft det!
LCHF är inte dumt alls maken han försöker köra med det och han mår bra i magen och har tappat lite kilon så nog är det värt ett försök.
Kramar Nonna

Bibban sa...

ååå varm sand, jag har så kalla fötter jag mä. Jag tror dom tog bort nån värmekälla utr min fot samtidigt som skrotet. Men du har väl dubbla raggsockar, å så kan du låna makens skor(ju större skor desto fler raggisar ;O))
Varma kramar Bibban

trollpackan sa...

Ja, det låter som att du skulle behöva en solresa! En längre sådan.
Jag är inte mycket för vintern jag heller, även om jag inte har samma problem som du.

Mia S sa...

♥♥..man kanske skulle uppfinna skor med varm sand i ???
Kram på dig ♥

Lallis - liv och leverne sa...

KRAAAM vännen

Anonym sa...

Åhh fy har du redan dessa problem, stackare.
Finns det inget ställe där diabetiker tipsar varandra där du kan få råd?
Den där typen av salva som gör att man känner värme kan man inte trixa lite med sån?
Kram på dig
Maggan livsglimtar

fashionhaggan sa...

oj det låter illa, jag är också extremt frusen, men inte riktigt så illa.