Djurens aska sprids på ängen, sen kan man göra en liten minnesplats, om man vill, innanför gärdesgården.
På den här gravplatsen ligger min mammas lilla dvärgschnauzer. En fin och hygglig liten hund.
Och jag kan lova att han aldrig skulle ha stulit en bil, på det här sättet!
9 kommentarer:
Det är viktigt med körkort!
Kram!
Det är fint att det finns djurkyrkogårdar.
Önskar dig en trevlig fortsatt helg!
Hälsningar!
Jättefint ställe.
Min mamma fick överta vår förra hund, en Amerikansk cockerspaniel vid namn "Sara" När vi fick barn och inte hade tid. Vi blev dock tvungna att "ta bort" henne när hon drabbades av skellet cancer. Saras aska finns i en urna och mamma har bestämt att urnan ska med henne i kistan när hon dör begravs.
Det var en fin gravsten. Mycket fin plats.
Men ursäkta jag måste ju bara skratta åt de två hundarnas äventyr.
Bloggande kommer nog igång, det går ju i vågor. Verkar många som tar paus nu.
Ha det gott.
Kram
Hej
Bra med en samlad djurkyrkogård där man kan minnas sina älsklingsdjur.Fast man vet att dom flesta har kort livslängd så är de tändå vemodigt när dóm går bort.
Fint med kyrkogårdar för djur, för dem som vill ha det. Jag har haft sex stycken guldhamstrar. De ligger alla på samma plats i en skog i Hagsätra. Läste också inlägget efter. Hundar, de kan de./Rosa
Texten på gravstenen var så fin.
Tur att man inte har så där busig hund, det skulle bli dyrt.
Kram
Det var luriga hundar dom där två! Gjorde nog en pudel när dom blev upptäckta!!;)
Ja jisses,såg det!Det finns tydligen en risk med att lämna hundar i kärran med!Bort med nycklar och i med handbromsen,hua!Tur det väl ändå.SÅ fint med djurkyrkogård.Var på g här,men det blev inget av det.
Skicka en kommentar