onsdag, januari 27, 2010

Kraschlandning

Igårkväll kraschlandade jag i soffan, när jag kom hem efter jobbet. Reste mig upp, bara för att transportera mig till sängen.
Jag var så trött. Och min uttorkade, eksemhärjade hud på armar och ben skrek efter lindring. De få gånger som jag har drabbats av den här åkomman, har jag satt det i samband med stress. Nu känner jag mig inte särskilt stressad, så jag har skyllt på vinterkyla och torr luft.
Fast jag vet också att stress kan lagras inom en och visa fysiska krämpor som första tecken.

Mitt nya jobb, som jag stormtrivs med, avslutas sista mars. Nu är det beslutat att den tjänsten ska permanentas. Och sånt måste ju gå till väga på ett sätt som är rätt och riktigt.
Min chef kom in med annonsunderlaget till tjänsten och visade mig. Där hade hon rabblat upp mina positiva egenskaper, sa hon.
Sen kom det! "Jag vill ju ha någon som är bitchig, som du", sa hon. Hahaha! Det var roligt. Jag tog det som beröm.
Men visst oroar jag mig för att det inte ska bli jag som får tjänsten, fast jag vet att alla tycker att jag är rätt kvinna på rätt plats.

Rent privat funderar jag mycket på det här med husdjur. Jag vill ju hemskt gärna ha ett djur igen. Men det är icke genomförbart såsom det är nu. Att leva resten av livet utan husdjur, känns tråkigt, det är som nåt fattas mig.
Men skulle jag besluta mig för att skaffa ett djur, så får det stora konsekvenser. Ibland kan jag tycka att konsekvenserna känns lockande, ibland vet jag ingen råd alls.

Så visst kan det vara alla grubblerier som sätter myror i skinnet.
Tack och lov hade jag en burk med cortison hemma, utskriven just för sådana här reaktioner. Startade upp en behandlingskur igårkväll och är redan nu mycket bättre.
Liten ljusglimt, alltså.

12 kommentarer:

Znogge sa...

Åh! Skaffa dig ett djur och det på studs. Sätt kärleken på prov. Jag förstår precis din tomhet och din längtan. Inte är det rätt av någon annan att stoppa den. Då får man fundera på vad man betyder för varandra.

Nej, nu får jag sluta annars kan jag bli riktigt långrandig...

Lycka till med jobbet!

Cici sa...

Först måsste man ju se över att man klarar av att själv ta hand om djuret, för är det en hund t ex går det ju inte att lämna den hur som helst om man jobbar. Du har antagligen redan diskuterat saken med din sambo, var problemet ligger för honom. Allergi, bekvämlighet,svartsjuka eller vad?
Antagligen har du också framfört fakta som att man håller sig friskare, smalare och träffar en hel del trevligt folk då man är ute med sin hund. Om det nu är en hund det handlar om. Dessutom kan man ju aktivera sig med en hund på många sätt; utställning, agility, lydnadsrally, lydnads och bruks
t ex.

UllaJohanna sa...

Eftersom jag för närvarande bor i ett zoo ;-) kan jag inte tänka mig att vara utan djur.
Å andra sidan är jag ju ensam människa i huset och lär väl så förbli...
Och det har sina för- och nackdelar det.
Men som läget är nu kan jag helt enkelt inte välja bort djuren. Det är dom som får mig att orka med värken och allt den medför.
Så för mig är valet enkelt; träffar jag (mot all förmodan) någon ställs denne stackare inför ETT val. Jag OCH djuren eller inget alls :-)! Livet är hårt!!!

Hoppas att du får behålla ditt jobb, det verkar vara rätt kvinna på rätt plats!

Kramen!!!

sorenolsson sa...

Så klart du ska skaffa djur!
Det finns billiga giraffer just nu, har jag hört.

:o)

Ha det fint och ta det gott!

/Sören

Bibban sa...

Du har mycke att tänka på du Imse, hoppas allt går i rätt riktning:)
Kram Bibban

Trollpackan sa...

Ja, det kan ju vara alla tnkar och grubblerier som gör att du får eksem. Det blir ju liksom en stress i sig att gå och fundera på det. Framtiden, konsekvenser och allt.
Sköt om dig!
Kramen

Sarah sa...

Jo, det är nog inte utan att du haft lite för mycket omkring dig! Håller tummarna när det gäller jobbet!! (såklart!) Kraaaam!

Eva sa...

Klart att du får tjänsten!!
Vad för stora konsekvenser får det för dig om du skaffar hund??

Gunnar sa...

Hoppas att du får jobbet! Bitchig? tja det kanske kan ha en positiv klang också.
håller tummarna

Pinglan sa...

Vad kul att det går bra för dig på arbetet. Hihi, så chefen tycker du är bitchig, haha!!

Förstår om du saknar husdjur. Ibland funderar jag på att köpa en pläd i låtsaspäls bara för att ha något mjukt att klappa på. Vill ibland också ha ett husdjur.

Hoppas eksemet försvinner fort.
Önskar dig en fin dag!

Helga - precious sa...

Så underbart att bitchighet efterfrågas i dagens samhälle. Du ska bara ha det jobbet - basta!

Ps. Idag finns jag i Raggadollbutiken om du har vägarna förbi ;)

Åsa sa...

Ibland går luften ur en, bara försvinner på ett ögonblick.
Jag hoppas verkligen dina eksem snart blir bättre igen, och att du får vara kvar på ditt jobb!