Eldfat

Ikväll har vi proveldat i mitt nya eldfat, som jag beställt från Buxus. Jättemysigt! Vi grillade några korvar och njöt i fulla drag.
LillaVovven brydde sig inte så mycket om elden och mysfaktorn, han var mer intresserad av korvarna.

Nörd

Förra veckans energi tog hastigt slut i fredagskväll. Som om man sticker hål på en ballong ungefär. Poff!!
Jag blev plötsligt kanontrött och gick till sängs redan 19.30. Sov som en stock till kl. 7 igårmorse. Då var jag dock pigg som en mört och fylld med ny energi. Maken skulle åka till Stockholm, för att hälsa på en kollega, som har ett garage, där man säljer bildelar och gamla bilar. Nu är mitt bilintresse inte särskilt stort, men jag beslöt mig för att åka med och gå på stan istället.

Först gick jag en rundvandring på Streetmarknaden på Söder, sen fortsatte jag med en långpromenad i nämnda stadsdel.
Jag tycker om alla små butiker där. Avskyr att gå i stora gallerior och köpcentran. Jag blir alltid kissnödig och hungrig, när jag kommer till dylika ställen. Något psykologiskt förstås, men jag känner mig inte bekväm när det är för stort och för mycket folk.

Min man blir ofta galen på mig, för att jag har så mycket fixa ideér och är, som han säger, så osocial. Jag har svårt att kallprata och drar mig ofta undan och är för mig själv.

Något som alltid förundrar mig är, att det nästan alltid är folk som börjar prata med mig, när jag går på stan. Alltså helt okända. Jag tycker att det är trevligt och svarar naturligtvis artigt.
Men jag undrar varför de börjar prata med mig? Vad utstrålar jag? Jag förmodar att det inte syns på utsidan hur pass blyg och osocial jag är.

Idag vaknade jag också tidigt. Kvart i 7. Av en ilsken telefonsignal. Jag trodde att maken, som redan var uppe, skulle svara. Men det visade sig att han var ute på morgonpromenad. Så när jag hade stapplat ner för trappan, hade personen i andra änden redan lagt på luren. På nummerpresentatören stod det "skyddat nummer". Genast började tankarna mala. Knappast en försäljare, som ringer vid den här tidpunkten. Hade det hänt barnen något? Det har dock inte ringt någon mera gång, så jag antar att det inte var något viktigt. Men olustigt känns det.

Vill du veta om du är en boknörd? Gå in här och gör det skojiga testet. Jag blev 57 % boknörd.

Solsken

Visst är det härligt med solen! Jag hoppas att ni alla, har lika mycket solsken som jag. Man riktigt känner hur livsandarna börjar vakna igen. Energin strömmar. Obalanser i kroppen rättas till.

De senaste veckorna har förvaltningen erbjudit sina anställda olika hälsoaktiviteter. Jag har varit på afrodans! Roligt, men fruktansvärt jobbigt.
Idag var jag på Chiball. Det går jag ju på annars också, så det var ingen nyhet.
På jobbet har vi fått en vibromaskin. Har inte hunnit prova den än. Men det lär vara mycket effektiv träning.

Jag är glad att min blodtrycksbehandling börjar fungera. Det är en otrolig skillnad i kroppen. Förut orkade jag praktiskt taget ingenting. Nu går allt så lätt.

Jag har sökt en utbildning på folkhögskola, till hösten. En ettårig utbildning till hälsopedagog. Mitt vikariat går ju ut i höst och jag har inte hört något om jobbet på landstinget, som jag sökte för ett tag sedan. Visserligen lär det inte vara några problem att få fortsatt jobb inom kommunen, men den här kursen känns som gjord för mig. Jag fick brev från skolan idag, nästa vecka ska jag dit för ett samtal.
Håll tummarna!

Löneupproret

Löneupproret trappas upp. Ja, tacka för det. Med den lönesättning kommuner och landsting erbjuder oss, är det inte konstigt att grytan börjar koka över.

Mest irriterad är jag över att arbetsgivarrepresentanterna hela tiden försöker få oss att framstå som oansvariga. Och att de ständigt påtalar vilken god löneutveckling vi har haft.
Ja men, vi har ju alltid varit underbetalda! Titta på vilka nivåer vi har varit på istället.
Och att nu kommer andra grupper också begära mer. Det är väl självklart att andra underbetalda grupper kommer att begära mer.

Undrar hur många från arbetsgivarsidan som kan tänka sig att gå i pension efter 35 år, med en slutlön på 22000 kr? Med minst tre års högskolestudier i bagaget. Med tjänstgöring var tredje helg, två kvällar i veckan och arbete under otaliga julhelger, midsommarhelger etc.

Och varför ska man hela tiden jämföra oss nedåt? Jämför oss med grupper över oss istället. Titta på lönesättningen där.
För pengarna finns, det är jag övertygad om. Det är bara en fråga om hur de ska fördelas.

Strejk

Imorgon börjar ett antal av Vårdförbundets medlemmar sin strejk, för att driva fram ett godtagbart löneavtal.
Att en del landsting nu hävdar att strejken är samhällsfarlig, visar bara hur betydelsefulla vi sjuksköterskor är för vården.

Jag vill också poängtera att när snittlönen för sjuksköterskor redovisas i pressen, ser det ut som om vi inte alls är särskilt underbetalda. Det är för att man i storstäderna ofta har en annan lönesättning än ute i landet och att de privatanställda har mycket högre löner. Vi "vanliga" kommun- och landstingsanställda ligger mycket lägre.

Det ska löna sig att studera. Vilket ofta inte är fallet idag. En undersköterska tjänar i många fall mer än en högskoleutbildad sjuksköterska. Som dessutom har ett oerhört mycket större ansvar på arbetsplatsen.

Hoppas att förbundet håller ut, att det här blir en konflikt som verkligen ger resultat!

Reseberättelse

Pga vägbygge dirigerades trafiken om. Dock kom inte bussen i sväng, men glada italienare hjälpte till att lyfta bort en bil, som var tokigt parkerad! En annan man ställde sig mitt i den stora korsningen och viftade bort trafiken.

Det berömda operahuset, LaScala, i Milano. Oansenligt på utsidan, men lär var extremt fint inuti.

En gammal spårvagn i Milano.

Dante i begrundan, utanför Florens berömda konstmuseum.

Muranoglas

Duvor på Marcusplatsen. Obs, det är inte jag på bilden. Duvorna är salmonellaspridare, jag lät dem inte klänga på mig.

Morgonputsning av gondolerna.

Gondolfärd

En bussresa till Italien kan vara väldigt lång, väldigt jobbig och alldeles underbar!
För min del var det en för lång bussresa, trots täta stopp och vackra omgivningar. Särskilt färden genom alperna , var ohyggligt vacker.

Efter tre dagars bussåkande kom vi så fram till Milano. Då kom också värmen. På nervägen hade vi upplevt både snö och regn.
Milano var en trivsam stad. Varken Milano eller de övriga städerna vi var i, Florens, Venedig och Bologna, kändes som några storstäder. Utan det var lugnt och stillsamt.

Andra dagen i Italien fortsatte vi till Florens. För mig känns dagarna där, som resans höjdpunkt. Toscana är ju känt för sin skönhet och det är bara att instämma. Böljande kullar och vinodlingar i mängder.
En kväll fick vi besöka en makalöst vacker vingård, där vi fick underbar mat, samt prova gårdens olika viner.
En annan kväll smet maken och jag iväg från gruppen och gick ut och åt på egen hand. Vi gick in bland gränderna och smågatorna och hittade en alldeles fantastisk italiensk restaurang. Vi åt spagetti med lassvis med musslor. Helt otroligt gott!

Sen gick färden vidare till Venedig. Staden är ingen skönhet, men ack så originell. Tyvärr håller den på att sjunka och frågan är om man har resurser att rädda den.
Venedig präglas av vatten och åter vatten. Även från ovan, för det regnade hela tiden när vi var där.
Vi gick på en konsert i San Vidalkyrkan. Det var Interpreti Veneziani, som framförde verk av bl.a. Vivaldi. En sagolik upplevelse.
Naturligtvis åkte vi gondol. Just den timmen var det uppehåll i regnandet och solen tittade fram. Gondolen gled fram i gränderna alldeles tyst och mjukt.
På den stora Canal Grande var det mer livlig båttrafik. Det finns ju inga bilvägar i Venedig, alla transporter sker på kanalerna.

Ett besök på Marcusplatsen var förstås ett måste. Vi var in i de mäktiga kyrkorna i alla städer vi besökte, men Marcuskyrkan var nog den pråligaste. Otroligt utsmyckad. Fantastiskt att tänka sig att dessa kyrkor byggdes på 12-1300talen. Vilken kunskap människorna hade. Och vad de fick slita.
Marcusplatsen befolkas av enorma mängder duvor. De har blivit ett gigantiskt problem, som måste lösas. Snart kommer det att bli förbjudet att sälja frön, för att mata duvorna, till folk på torget.

Sen fick vi också förstås se hur man tillverkar de berömda konstverken av Muranoglas. Mycket skickliga glasblåsare. Men det är dyra saker och knappast något som passar i enkla svenska hem. Men jag köpte mig ett litet Muranohjärta, att ha runt halsen.

Venedig har blivit en avfolkningsstad. Ungdomarna flyr. Ingen vill bo i de fuktiga, råa husen. Det är bara i stort sett turistverksamhet kvar.
Men det vore en tragedi om man inte hinner rädda staden från att sjunka. Man säger inte längre om staden sjunker, utan frågan är när?

På hemvägen stannade vi bl.a. i Innsbruck, som visade sig vara en överraskande vacker stad. Vi övernattade också i en förtjusande liten alpby.

Scandorama, som vi åkte med, var en positiv bekantskap. Oerhört påläst guide och trevlig chaufför. Enormt servicevänliga. Kan rekommenderas.
Södra alperna och Italien åker jag gärna tillbaka till, fast inte med buss!

Klokt sagt

Lyssna på den här kloke indianen! Vi måste ta vara på alla kloka människors ord och låta dessa leda oss vidare i livet.

Hemma igen

Hej på er igen! Nu har jag kommit hem från Italien.
Återkommer med bilder och annat, när jag har samlat mig. Har många intryck att smälta.

Ljuset har jag tänt för en liten ängel.

Imorgon

Imorgonbitti bär det av till Italien! Ha det så bra nu, alla mina kära bloggvänner, så skrivs vi igen om ett par veckor.

Kramar om er alla!

Ledig dag

Idag har jag varit ledig. På min lediga dag efter ett helgpass, känner jag mig ofta stressad. Tycker att jag har så mycket, som jag borde göra. Vanligtvis blir det dock inte så mycket gjort, utan det blir mest en slappardag.

Men idag tog jag mig en tur till grannstaden. Jag gick och klippte mig på en drop in-frisering och strosade sen runt lite på stan. Fortsatte sen till ett köpcentrum utanför stan.
Jag är på jakt efter ett badrumsskåp till stugan. Det ska vara ett litet, enkelt skåp. Tyvärr är de flesta både stora och dyra. Har inte lust att betala två-tretusen för ett skåp till landet.
Någon som vet var det finns små, billiga badrumsskåp? Har kollat på nätet också, men inte hittat något.

På fredag inleder vi vår bussresa till Italien. Jag har aldrig turistat som bussresenär. Det ska bli spännande att prova på det.
Många förfasar sig över den långa resan, men efter att ha åkt Transsibiriska järnvägen, för ett par år sedan, känns inga resor långa!