Inte vacker

Vill bara meddela att min onda, såriga mun (se föreg. inlägg), har bättrat sig något. Kunde arbeta utan problem idag. Ev. har jag dock kanske skrämt livet ur nån, med mina munsår. Läpparna ser ut som om de har körts genom en köttkvarn. Nä, nu överdriver jag. Lite. Men inte är jag vacker.

Tankar i pausen

Jag tänkte att jag kanske skulle ge ett livstecken ifrån mig, såhär i bloggpausen. Ja, livs vet jag inte om jag kan kalla det, precis.
Skulle nämligen helst vilja dra något gammalt över mig, just nu.
Jag har fått en riktig munherpesinfektion. Det var åratal sen sist. Hade nästan glömt bort hur eländigt det är.

När jag får en sån här infektion är det inte frågan om en blåsa, utan det är snarare ett tjugotal. Det gör ont ända ner i halsen. Ofta har jag fått feber också, i samband med detta.

Förr fick jag såna infektioner när jag vistades i stark sol. Men det kan man ju inte säga att jag har gjort nu. Många semesterresor har blivit i det närmaste förstörda på grund av detta. Jag kan nämligen inte äta, utan det brukar bli flytande föda, som intas med sugrör.
Jag har alltid herpessalva med mig, men den här gången har det inte hjälpt.

Idag är jag ledig, men sen har jag ett långt helgpass framför mig. Jag får avvakta till imorgon och se om det är ytterligare försämrat. Då får jag stanna hemma, i såna fall.

Vad som utlöst det hela den här gången, vet jag inte. Möjligen kan det vara stress. Jag har känt det som om jag har varit på väg mot den förhatliga väggen igen. Räddningsplankan har dock varit vetskapen om att jag lämnar jobbet i augusti för att studera.
Min man har inte precis jublat åt studieplanerna, men nu har jag förklarat ingående hur det känns, så nu förstår han mig.

Det är ju så med oss som går in i väggarna, att vi visar inget förrän vi är där. Förrän vi just tar första steget in i väggen.
Misstänker att den här infektionen är ett sätt för kroppen att tala om, att nu är tempot för högt igen.

Nu är som bekant Vårdförbundets avtal klart. Jag kan inte säga annat än att det är ett skambud. Fem veckors konflikt och många patienters lidande för en ynka halvprocent.
Skrattretande!

Jag tror att många kommer att lämna förbundet nu. I samband med det får man ju en löneökning. Ingen dyr medlemsavgift att erlägga varje månad.
Jag har själv tidigare arbetat fackligt inom Vårdförbundet, men nu tvekar jag om jag ens vill vara kvar som medlem.

För övrigt undrar jag hur Stieg Larssons bror och far kan sova gott om nätterna? Kan de överhuvudtaget sova?

Paus

Jag tror att jag lägger bloggen åt sidan ett tag. Har ingen som helst inspiration. Vet inte alls vad jag ska skriva.

Sköt om er så länge och ha en underbar tid!

Bönfästing

Jag gillar att handla i affärer som drivs av invandrare. Där finns alltid spännande varor, som man inte hittar på ICA eller Konsum. Plus att man blir trevligt bemött.

Här i stan finns en "nötaffär". Där kan man köpa nötter och frön av alla de slag. Ofta får man något på köpet, när man handlar där.

Idag var jag till en annan affär, där jag hittade en påse med bönor i frysdisken. Maken vägrade dock att äta dessa. De såg ut som fästingar, sa han! Inte heller äldste sonen, som var på besök, vågade sig på dessa.

Jag kan hålla med. De såg ut som stora fästingar.
Men jag måste säga, att det var väldigt goda fästingar.

Leva som man lär

Ett är då säkert och det är att svenska politiker inte lever som de lär. Här kan man läsa om politikerna som flyger till jobbet, istället för att ta det mer miljövänliga tåget.

Och vilken arbetsam vecka de har! De anländer till sitt jobb på tisdag förmiddag och åker hem igen på torsdag kväll. Tar de tåget, hinner de inte i tid till sina möten på tisdagarna.
Vad jag vet, så börjar arbetsveckan för de flesta på måndagar. Utom då för dessa politiker förstås.

Andra skäl, de uppger för att ta flyget, är att de blir åksjuka och vill spendera mer tid med sina barn. Vem vill inte det?

Fast de ändrar sig nog inför nästa val. Då är det förmodligen tåget som gäller. Åtminstone ett tag.

Humlor och bin

Vart har alla humlor och bin tagit vägen? Äppelträden blommar så vackert, men inte ett enda litet bi finns det. Hur ska det kunna bli någon frukt då?

Upp och ner

Vilken erbarmligt tråkig helg. Eftersom jag jobbar så mycket helger, vill jag alltid att mina lediga helger ska vara roliga. Det kan man inte säga att den här helgen har varit. Kallt, blåsigt och regnigt väder.
Har varit inomhus i stort sett hela tiden. Gått några kortare promenader med LillaVovven. Hans hjärtsjukdom börjar ta ut sin rätt nu. Han blir överlycklig när jag tar fram kopplet, men kroknar rätt fort. När vi kommer hem från en promenad är han helt slut.
Han sover faktiskt hela tiden, förutom när det vankas promenad eller mat. Aptiten är det inget fel på.

Nu har jag två solrosbröd på jäsning. Det är ungefär det enda roliga med den här helgen. Nu låter jag riktigt deppig och gnällig.

Imorgon ska jag till gynekologen. När jag var på cellprovstagning häromdagen, upptäckte barnmorskan att min livmoder är väldigt svullen. Det var ingen nyhet för mig precis. Jag har länge gått omkring med en mage som ser misstänkt gravid ut. Inte roligt i min ålder.
Jag vet att jag har mycket myom, muskelknutor, och förmodligen är det dessa som växer och breder ut sig. Det trycker också på urinblåsan. Jag känner mig ständigt kissnödig.
Jag tänker själv föreslå att man tar bort hela paketet. Har liksom ingen nytta av en livmoder längre.

På tal om deppighet, läste jag i Expressen, att man uppfunnit en ny diagnos, bipolär light, sannolikt för att kunna hålla liv i läkemedelsindustrin. Det är lite tragiskt att allt ska slätas ut, nu för tiden. Är det inte huden, så är det humöret.
Jag tror att man behöver ha de här svackorna, som jag har just nu, likväl som man behöver ha topparna också.
Kriterierna för att få diagnosen verkar inte heller särskilt märkvärdiga. Det här är nog en sjukdom som man har en släng av lite till mans, då och då.
Jag har under mina många år i vården, träffat patienter som har en "riktig" bipolär sjukdom. Det är en helt annan sak. Där förstår jag att man måste behandla. Men att behandla lätta humörsvängningar, är inget jag tror är nödvändigt.

Ingen rättvisa

Veckans låda från Årstiderna var verkligen en fröjd. Otroligt fräscha och fina grönsaker och frukter. Är fortfarande överraskad över att det finns så god röd paprika.

Nu har jag äntligen kommit mig för att baka matbröd igen. När barnen var små, bakade jag allt vårt bröd. Sen blev det mindre tid för sånt, med växande barn och arbete.
Nu tycker jag att brödet i butikerna har blivit alldeles för dyrt, så nu bakar jag själv istället. Även om man köper färdiga mjölmixer, så blir det mycket billigare. Och godare.
Med vuxna barn, kan man ju inte längre skylla på att man inte har tid.

Häromdagen skrev jag om en arbetskamrat, som råkat illa ut. Hon är tillika lillasyster till mina två bästa väninnor. Hon har fått borrelia och hjärtmuskelinflammation. Samt blivit förlamad i halva ansiktet, ena armen och fått gångsvårigheter. Igår fick hon besked om att hon har MS.
Det är så bedrövligt tråkigt. Hon är mycket uppskattad i köket där hon arbetar. Hon har tre barn. Och så ska hon drabbas så här.
Livet är orättvist!

DN köpt av SKL

Nej, dra mig baklänges! Är Dagens Nyheter köpta av SKL?? Ja, det kan man tro, om man läser dagens ledare.

Ansvaret för vården inom kommuner och landsting ligger alltid hos arbetsgivaren. Oavsett strejk eller inte. Försök inte skjuta över ansvaret på oss som tillhör Vårdförbundet.

Ska en så stor dagstidning, så tydligt ta parti för en part under pågående konflikt och få oss att framstå som oansvariga gnällspikar?

Är det för att vi är ett kvinnodominerat förbund, som man anser sig ha rätt klanka ner på oss?

För barnen

UNICEF behöver pengar. Nog kan vi väl alla avstå en slant, till förmån för nödställda barn i världen?

Fästingar

Skrattar gott åt tjuvarna, som bröt sig in två gånger, på samma ställe. Andra gången var det för att lämna tillbaka sitt byte, en kakadua, de orkade tydligen inte med den tjattrande fågeln.

Det är många som undrat över lådan, som jag skrev om i mitt förra inlägg. Den innehöll tomater, gurka, ananas, citron, morötter, vitkål, bananer, röd paprika och sallad. Det enda jag inte var nöjd med var salladen. Fick kasta i stort sett hela salladshuvudet. Skickade ett mejl till dem om det och fick svar omgående. De lovade dra av kostnaden för salladen på fakturan.
Något som var en stor överraskning var paprikan, den var otroligt god, söt och knaprig. Har aldrig ätit sådan paprika förut.
De har ett stort utbud av olika lådor, ska prova mig fram och se vad som är bäst.

Jag har min lediga dag idag, efter ett långt helgpass. Den ska jag i huvudsak ägna åt LillaVovven. Jag ska nämligen gå lös med saxen på honom. Han är otroligt långhårig och blir ett lätt byte för fästingar. Det måste vara fästingrekord i år.
En arbetskamrat har precis blivit sjuk efter fästingangrepp. Hon har fått hjärtmuskelinflammation och förlamning i ena armen.

Usch, de är hemska, de där små rackarna. Jag blev av med en älskad hund, för ett antal år sedan. Han blev förlamad, lever och njurar slogs ut.
Min man har en arbetskamrat, som för tio år sedan fick TBE. Han svävade mellan liv och död länge. Han fick bestående hörselnedsättning, tinnitus och andra neurologiska besvär och har inte kommit tillbaka till arbetslivet.

Så jag har respekt för de otäcka krypen.

Små moln

Jag svävar fortfarande på små moln, efter beskedet att jag kommit in på Hälsopedagogutbildningen.
Idag ringde en av cheferna på förvaltningen och berättade att det finns två lediga sjuksköterskejobb till hösten, om jag är intresserad. Nix, sa jag. Det blir inget av med det.

Igår var jag ledig. LillaVovven och jag tillbringade hela dagen ute vid stugan, vi åkte ut kvällen innan. Det är så härligt att vakna där och sätta sig på altanen på morgonen och njuta av solen och fågelsången. Vi har så fin utsikt, med ett öppet åkerlandskap och sjön på håll.
Vi tog en lång promenad och hamnade på en äng, där det växte fullt med Kungsängsliljor. Inte alls långt från stugan.
Trots att jag bor i Uppland har jag nog aldrig sett dessa blommor ute i naturen. Det var verkligen en enastående vacker syn.
Nu ska jag jobba hela helgen, så det blir inte så mycket tid att njuta av naturen, tyvärr.

Just nu väntar jag på att maken ska komma hem med en låda full med ekologiska frukter och grönsaker. Jag har från den här veckan börjat prenumerera på en låda från Årstiderna. Tyvärr levererar de inte i min stad, men däremot i Sollentuna, där maken jobbar.
Så det ska bli spännande att se vad som finns i lådan.

Ha en kul och solig helg, gott folk!

Glad idag

Idag har jag fått besked om att jag har kommit in på utbildningen till hälsopedagog, i höst! Gissa om jag är glad!
Min kollega, som också sökt, har även hon kommit in. Det här kommer att bli jättekul, det är jag övertygad om.
Ja, det känns faktiskt som en dröm, att få satsa ett år på sig själv och göra något som känns jätteroligt.
Det kommer att bli tufft ekonomiskt, det vet jag. Men det måste gå, på något sätt ska det lösa sig.

Elefant

Inte för att jag vet om det här är på riktigt eller om det är fejk. Men det är i alla fall roligt att titta på den målande elefanten.

Barn är viktiga

Idag har LillaVovven och jag tagit en riktigt lång promenad, härute på landet. Vi har gått på stigar och grusvägar, genom skog och över ängar. Vi har stött på fåglar, rådjur, harar och kor och hästar förstås. Det är verkligen underbart att vandra omkring och höra fågelkvitter och känna alla dofter.

När vi passerade en bondgård, stötte vi på ett par småflickor, som klättrade omkring i en stor hög med timmer. Alldeles bredvid en hästhage. Då klack det till i hjärtat på mig. Det är ju så, små flickor och pojkar ska få tillbringa sin barndom. Att få vara utomhus och klättra och röra på sig. Med djur utanför husknuten.

Barn ska inte spärras in i källare eller bortföras av sjuka män. De ska inte lida brist på vare sig mat eller kärlek. Barn är det viktigaste vi har. De ska ta över, bringa ordning och föra utvecklingen framåt. Då borde det vara självklart att vi ger dem de bästa förutsättningarna.

Stugan

Sådär ja, nu har vi installerat oss i stugan. Det var en hel del att städa. Maken har rustat badrummet under våren och därför rört till ordentligt. Men nu har vi fått skaplig ordning.

Häromdagen var jag och besökte den folkhögskola, som jag har sökt till. Det var en vacker gammal skola. Den byggdes på 1870-talet och har fungerat som folkhögskola hela tiden. Hälsopedagogutbildningen verkar rolig och intressant. Dock är de flesta elever betydligt yngre, än jag. Fast läraren betonade att de vill ha blandade åldrar och till och med brukar ha elever som är lika gammal som jag. Till och med!
En bekant, som är lite yngre än mig, har också sökt dit. Så jag hoppas att vi båda kommer in.

Nu har jag börjat jobba extra inom en annan del av den kommunala vården. Jag kände mig redo att prova på något nytt. Det är inom "LSS" och psykiatrin. Det är egentligen det området som jag började jobba i, som ung. Då var jag mentalskötare. Den stora skillnaden är att då bodde patienterna på de stora mentalsjukhusen, nu bor de i gruppboenden eller i s.k. trapphusboende.

Jag känner mig pigg och energisk nu. Medicineringen mot mitt höga blodtryck och svullnaden i kroppen har gjort susen. Jag har tappat något kilo och känner mig inte som en uppblåst michelingubbe längre.