Skål på er!

Klackarna i taket! Öppna skumpan! Nu ska här firas!

Jag blev kallad till högsta chefen idag och fick ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Jag tror att mina drömmar håller på att slå in.

Jag blev erbjuden ett helt nytt arbete. Jag ska jobba på biståndssidan, med kvalitetssäkring av den medicinska biten runt biståndshanteringen. Jag kommer att samarbeta med biståndshandläggarna och "MASarna".
Det ska bli så himla roligt att starta upp något nytt, sen är jag förstås stolt över att jag har blivit handplockad till det här arbetet.

Ikväll fick jag också ett telefonsamtal från scoutkåren, med en förfrågan om jag inte ville komma tillbaka som ledare igen. Jag tröttnade för något år sedan och hoppade av scoutingen, men jag måste erkänna att jag har längtat tillbaka många många gånger. Jag lovade fundera på saken, men jag har nog redan bestämt mig för att gå tillbaka.

Scoutkåren har en tuff och tynande tillvaro, eftersom bristen på ledare är så stor. Det blir ett tungt lass att dra för de ledare som finns.
Men jag tycker att det är en sådan värdefull verksamhet, speciellt för barn med särskilda behov. De får eller klarar inte av att vara med i andra föreningar, men inom scoutingen har de en plats, där får alla vara med. Även om du har en bokstavskombination eller mycket spring i benen.

Nej, nu är det mycket som snurrar i mitt huvud. Hur ska jag kunna sova inatt?